Miljöproblematiken och politiska system
MiljöEkologiNaturVäxthuseffektenHållbar utvecklingLångsiktighetKomplexitetOsäkerhetPolitikDemokratiFolkstyreDiktaturFörmyndarskapPolitiska systemStyrelseskickMaktDemosMedborgareAntropo-centrismEko-Centrism
Osäkerhet och komplexitet är återkommande begrepp när miljöproblematiken diskuteras. Det är en mörk bild som målas upp kring framtidens miljö. Den rådande komplexitet försvårar arbetet med miljön, då en felaktig åtgärd kan få konsekvenser långt senare. Är de demokratiska institutionerna kapabla att handskas med miljöproblematiken och erbjuda människor förutsättningar för att nå en hållbar utveckling? Syftet med uppsatsen är att utreda förhållandet mellan demokratin och förmyndarskapet och miljöproblemens hantering. Frågor som behandlas är i vilken utsträckning de valda politiska systemen är lämpade att ta snabba beslut där sådana krävs och vilka behov miljön ställer på faktakunskap. Begrepp som hållbar utveckling och osäkerhet, miljöns komplexitet samt gränsöverskridande behandlas utifrån miljöproblematiken, och frågan här är hur de olika politiska systemen är lämpade att handskas med dessa. Uppsatsen fokuserar på miljöproblematiken kring den antropogena växthuseffekten, ett ämne som varit angeläget en längre tid utan att för den delen ha tappat sin aktualitet. Under de senaste århundradena har jordens medeltemperatur varierat mellan 0,5- 1,0 grader Celsius, en uppvärmning som inte avtagit och som är av samma storleksordning som temperaturförhöjningen utsläppen av växthusgaserna förorsakat. Ett bibehållande av utsläppen på 1995 års nivå skulle fortsätta att öka atmosfärens halter av koldioxid i åtminstone 200 år. Uppsatsen klargör vad som krävs för ett uppfyllande av det demokratiska samhället samt förmyndarskapets utmärkande drag. Är folkstyret mest fördelaktigt för miljön, eller är ett överlämnande av makten till en minoritet, som i kraft av överlägsen kunskap och förmåga är särskilt kvalificerad nödvändigt för att komma till rätta med miljöproblematiken. Slutligen behandlas problematiken kring de båda politiska systemen och hur man tänkt lösa dilemmat kring miljön. Slutsatsen av arbetet är att förmyndarskapet i vissa fall kan vara effektivare på att arbeta för en bättre miljö, men att demokratin är att föredra för ett långsiktigt miljöarbete.