Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska Medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska Medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska Medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog.

Enligt kriminalstatistiken är utländska Medborgare kraftigt överrepresenterade för bådemisstänkta och lagförda brott. Är utländska Medborgare mer brottsbenägna än svenskar?Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländskhärkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff ijämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska Medborgares har någon effektpå registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ?goda samhällsMedborgare?. Frågan är vad det betyder att vara en Medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen.Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsMedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsMedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag.

En befolkningspolicy signalerar mer än hur många barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser på sina Medborgare och vilka saker man värderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit väldigt framgångsrik trots att den inte är i samklang med en traditionell syn på mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa två diskurseer har för statens förhållande till kvinnliga Medborgare..

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är Medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina Medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-Medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva Medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda Medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva Medborgare..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva Medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda Medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva Medborgare..

Den inre marknaden inom europeiska unionens gränser innebär många möjligheter för dess Medborgare och företag. Som Medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten välja att etablera sig eller sälja sina varor eller tjänster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast väl, men naturligtvis kan problem ibland uppstå med tolkningen av gällande regler.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan Medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

I dagens planeringsprocesser inkluderas Medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att Medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de Medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-Medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-Medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-Medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- Medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-Medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-Medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda Medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; Medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge..

Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-Medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-Medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som Medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-Medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode Medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode Medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-Medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en Medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en Medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en Medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.