I samband med den islamiska revolutionen i Iran år 1979 institutionaliserades tanken om nödvändigheten att upprätta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rättslärd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen är fördold. Frågan är dock hur väl detta styre kom att sammanfalla med det som ska råda under denne, imam al-Mahdi. Det är detta som denna uppsats ämnar undersöka. Tillvägagångssättet för att göra detta, det vill säga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter på området och i mindre mån undersöka internetkällor.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa Styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt Styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Uppsatsen har huvudsakligen undersökt vad den svenska missionen i Öst- och Centralafrika, mellan ca 1800-1900 har fått för konsekvenser för de länder där missioneringen pågick, samt hur den kan ha format de samfund som bedrev missionen från Sverige. Syftet var att utröna vad missionens uppdrag egentligen gick ut på och hur den bedrevs. En litteraturstudie har genomförts för att ge en överskådlig sammanfattning av den svenska missionen. I uppsatsen har presenterats vilka motiv som ligger bakom missionering. Både teologiska, men även etiska och moraliska motiv.

Bakgrund: Ledare i Kina och Singapore har hävdat att deras konfucianska kultur gör demokrati olämpligt som Styrelseskick. Forskare har visat att kultur kan påverka demokratiseringsprocesser, men är osäkra på konfucianismens effekt i Öst- och Sydostasien. Hypotesen att konfucianska värderingar på något vis skulle begränsa eller försvåra demokratiseringsprocesser ligger till grund för denna uppsats.Syfte: Uppsatsen syftar till att empiriskt undersöka om människor i Öst- och Sydostasien som uttrycker stöd för konfucianska värderingar uttrycker ett lägre stöd för demokrati. Uppsatsen undersöker om det finns ett likartat samband i hela regionen eller om länderna skiljer sig åt.Metod: Uppsatsen använder en omfattande komparativ enkätundersökning, Asian Barometer, gjord i 13 länder i Öst- och Sydostasien åren 2005-2008. Datan analyseras med hjälp av regressionsanalys i syfte att undersöka hur konfucianska värderingar och kontrollvariabler påverkar demokratistödet hos befolkningen i de olika länderna.Resultat: Konfucianska värderingar har ingen effekt på demokratistödet hos befolkningen i en majoritet av länderna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt Styrelseskick.

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av Styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

Osäkerhet och komplexitet är återkommande begrepp när miljöproblematiken diskuteras. Det är en mörk bild som målas upp kring framtidens miljö. Den rådande komplexitet försvårar arbetet med miljön, då en felaktig åtgärd kan få konsekvenser långt senare. Är de demokratiska institutionerna kapabla att handskas med miljöproblematiken och erbjuda människor förutsättningar för att nå en hållbar utveckling? Syftet med uppsatsen är att utreda förhållandet mellan demokratin och förmyndarskapet och miljöproblemens hantering.

Under slutet av november 2001 samlades, på Förenta Nationernas initiativ, flera betydande afghanska grupperingar i Bonn i Tyskland med syfte att dra upp riktlinjer för Afghanistans framtid. På dagordningen stod framförallt inrättandet av en ny demokratisk regering, vilken också skulle vara väl förankrad hos det afghanska folket och representativ för de många intressena Kabul sågs som ett steg på vägen mot politisk stabilitet i det av krig i landet. Det påföljande inrättandet av en interimsregering i huvudstaden härjade landet. Denna uppsats syftar till att utreda om förutsättningarna i landet tillåter införandet av det tänkta demokratiska styret eller om premisserna istället torde innebära att ett annat Styrelseskick bättre passar landet samt vilket Styrelseskick detta då kunde tänkas vara. Detta är intressant eftersom de rätta förutsättningarna inom landet måste finnas om resultatet av ett demokratiskt styre ska bli acceptabelt.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa Styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt Styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa Styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt Styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.

Demokrati har i olika former under närmare 2500 år varit en del av de politiska system som existerat i världen. Under årens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats från det antika Grekland, som handlade främst om fria mäns rösträtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mänskliga rättigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhällen utan troligen uppstått i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett något komplext och svårdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har även den varierat, från att främst existera i västvärlden har demokrati nu börjat spridas och även förekomma i övriga delar av världen, så som utvecklingsländer, dock under olika förutsättningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och då speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat något efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad händelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var därför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende på hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).