Elevinflytande-makt som gemenskap eller som dominans?
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och
definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört
en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren
visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina
elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort
inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade
om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som
omogna och oförmögna att ta ansvar.
Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara
antingen positivt eller negativt. Strävan i skolan bör vara att betrakta elever som
medproducenter och att ge dem ett större ansvar för sin utbildning ju äldre de blir. För att nå
det målet bör det finnas tydliga ramar och en tydlig information till eleverna vad som
förväntas av dem. Men också att lärarna är starka i sin position som ledare och att de inte är
rädda för att ge eleverna möjligheten att utöva ett visst inflytande. Slutsatsen av
undersökningen blir att om eleverna ska kunna utöva inflytande över sin utbildning måste vi
våga prata om vad elevinflytande är och vad det innebär i praktiken. I vår profession som
lärare får vi inte vara rädda för att erkänna att det handlar om makt men att makten inte ägs av
någon utan skapas i den interaktion som sker mellan lärare och elever.