Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa Styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika Styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans Styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer Styrdokument och böcker med varandra?Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med Styrdokumentets centrala innehåll. .

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Synen på grammatik har förändrats mycket över tid och debatteras än idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av språkundervisning har vi valt att med hjälp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i två nyutkomna läromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och ställa dessa övningar i relation till de direktiv som anges i Styrdokument samt de resultat som forskning i andraspråkslärande pekar på. Några viktiga faktorer som nämns i forskning och Styrdokument kring språkinlärning innefattar kommunikativa mål, elevers behov och förutsättningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och Styrdokument understryker som viktigt när det gäller språkinlärning, i synnerhet av grammatikmoment..

Uppsatsen belyser hur verksamheten på två förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver Styrdokumentens innehåll och läroplanernas transformering i en jämförelse..

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga Styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga Styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de Styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella Styrdokument..

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika Styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där Styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade Styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan dansföreställningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet är även att undersöka hur koreograferna till dessa föreställningar använder sig av gymnasieskolans Styrdokument, vad koreograferna tänker om lärares syn på en dansföreställnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan föreställningarna och Styrdokumenten. I studien används kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansföreställningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna använt sig av skolans Styrdokument när de skapat föreställningarna, två av koreograferna kan dock tänka sig att göra det. Föreställningarna relateras istället till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör få se dans.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i Styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt Styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av Styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt Styrdokument och litterära undervisningsmetoder.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans Styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nå bästa resultat med våra elever.Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas Styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa Styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets Styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området..

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska Styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i Styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Syftet med uppsatsen är att studera Styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga Styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar Styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas.

Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och Styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning.