Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och Individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som Individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

I västvärlden använder de flesta personer tandborste för rengöring av tänderna. I andra delar av världen kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att människor istället använder sig av tuggpinne som tandrengöringshjälpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar användandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jämfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos Individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fältstudie som utformades så att två olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen använde tandborste och den andra använde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tänderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ?att utgå från varje enskild Individ? i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor.

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande Individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad Individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna.

Föreställningar om arbete, familj och Individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur föreställningar om "privata" och "offentliga" ordningar framträder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri består av material från fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framträder föreställningar om familj, arbete och Individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende Individ, som framträder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgränsas mot privat, men gränsen framträder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Syftet med arbetet är att förstå vad en grupp lärare i grundskolan förväntar sig av specialpedagogen. Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda på vilka förväntningar som finns. Sammanfattningsvis får jag uppfattningen att förväntningarna på specialpedagogen överensstämmer ganska bra med vad som står i styrdokument och vad vi lärt oss på utbildningen. Man förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta på tre nivåer, Individ- grupp- och organisatorisk nivå..

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjänstens Individ- och familjeomsorg upplevdes få en negativ påverkan av socionomens professionaliseringssträvan. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprättades frågeställningar samt två hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hävdade att specialisering är negativt för samverkan inom socialtjänsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjänstens Individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt på samverkan inom socialtjänstens Individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod där webbenkäter skickades ut till tre olika kommuners Individ- och familjeomsorg så samlades data in som vi sedan analyserade med hjälp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv så som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.På grund av det oväntade bortfallet av en kommuns socialtjänst påverkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men på det stora hela kunde hypoteserna varken bekräftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrån hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lägre grad av nöjdhet gällande samverkan samt att medan formella strukturer så som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkansträffar var av betydelse så föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende på samverkan och informella strukturer, så som trivsel och personliga relationer.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, Individ, variation.

Motivationsskapande åtgärder är avgörande för de anställdas nöjdhet inom organisationen. Vad som motiverar de anställda varierar från Individ till Individ. Vårt resultat visar att det existerar ett samband mellan de anställdas nöjdhet och hur väl organisationens strategi, struktur, utvärderingar och belöningar stämmer överens med olika karriärinriktningar och drivkrafter. Studien visar även att de anställdas nöjdhet påverkar kundernas nöjdhet med servicen..

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i Individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas. Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjliga arbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivet Individ, grupp och organisation.

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och Individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013.This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och Individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som Individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns Individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt Individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.