Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie av fo?retaget Boomerang utreda hur ett varuma?rkeskoncept med en stark koppling till fo?retagets ursprungsland pa?verkar beslutsfattandet kopplat till fo?retagets internationalisering. Med avstamp i det teoretiska ramverket da?r det beskrivs hur country of origin som en del av ett varuma?rkeskoncept kan pa?verka ett fo?retags internationalisering genomfo?rdes intervjuer med Boomerangs VD och med fo?retagets marknadschef. Resultatet av intervjuerna visade att det a?r av vikt att ett fo?retag utva?rderar om country of origin a?r en framga?ngsrik del av varuma?rkeskonceptet da? det avgo?r hur varuma?rket uppfattas pa? en internationell marknad.

Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.