Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/Vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i Vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern.

Detta examensarbete är en studie om matematik i Vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa Vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Syftet med fördjupningsarbetet är att försöka klargöra lagstiftningen kring förverkande av alkohol i polisiära Vardagssituationer. Vi vill också peka på några oklarheter som råder inom detta område, för att på så sätt visa på dess komplexitet. I rapporten behandlas inledningsvis den lagstiftning som är relevant för området. Utifrån gällande lagstiftning studeras sedan fyra olika lathundar polismyndigheterna givit ut för att underlätta för den enskilde polismannen. Denna studie görs utifrån två olika scenarion där ett antal lösningsförslag presenteras och resoneras kring..

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta Vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Detta examensarbete är en studie om matematik i Vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i Vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.

Studien belyser ämnet problemlösning inom montessoripedagogiken Syftet är att utmana föreställningen om att montessoripedagogiken kan vara till stöd för att lättare kunna lära barnen att kunna själva med stöd av en pedagog, baserat på Maria Montessoris ledord ?Hjälp mig att hjälpa mig själv?. Studien har koncentrerats till att titta på Vardagssituationer och de tillfällen som kan uppkomma under dagen då pedagogerna har möjlighet att stimulera barnens förmåga till att utvecklas till goda problemlösare. För att finna svar inom det formulerade problemområdet har observationer samt intervjuer genomförts för att spegla vardagen på en montessoriförskola. I studiens resultat presenteras hur montessorimetoderna hjälper barn att utveckla sin förmåga till att lösa problem genom pedagogernas stöd, utrymme och tid för reflektion och med Montessoris framtagna arbetsmaterial..

Rapporten beskriver vad självförtroende är, vad styrdokumenten säger, hur det uppkommer och stärks samt hur viktig lärarens roll är för elevers självförtronde. Den beskriver vidare att självförtroendet är en av de viktigaste grundförutsättningarna för en individs välbefinnande och för det livslånga lärande. Vi ville undersöka lärarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers självförtroende, samt hur lärare upplever att de stärker elevers självförtroende i grundskolans tidigare år. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lärare i en liten skola i Norrbotten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

I dagens samhälle används miniräknaren i många Vardagssituationer. I grundskolan sker räkning huvudsakligen med algoritmer. Utgångspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om miniräknaren används med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att använda den som ett hjälpmedel. På vilka sätt kan miniräknaren användas för att hjälpa eleverna att förstå matematiken bättre? Eller är det kanske rent utav en fara att använda den innan eleverna har fått en grundläggande förståelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lärande i matematik och titta på vad denna forskning visat angående användningen av miniräknaren.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmåga att lösa matematiska problem i Vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde området därför att vi under tidigare praktikperioder lagt märke till att en del elever har haft svårigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mäta resultatet har vi använt oss av för- och efterundersökning samt enkäter med både en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen använde sig även av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.

Syftet med vår studie var att beskriva förskollärares arbete med att främja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt urval bestod av fyra verksamma förskollärare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att främja barns utveckling och lärande genom att stödja och stimulera barns kommunikation på olika sätt. Förskollärarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

I förskolan möts ofta barn med språkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med språket för att motverka språkstörning. Genom rätt stimulans kan barnets utveckling förbättras. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter det finns i arbetet med barn med språkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avläsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om språket och dess betydelse.