I detta arbete undersöks vilken funktion medierna har i den samiska Vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Den gestaltande delen är ett memoryspel som visar de renskötande samernas levnadsmiljöer. Detta för att ge en bild av några moment i Vardagen vilka influerar identitetsskapandet..

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i Vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; Svårighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, Färdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i Vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i Vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur Vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt.

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i Vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i Vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever värderar matematikkunskaperna som fås i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till Vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjälp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna värderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundläggande matematiken? som innebär addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen värderas högt och ses i relation till Vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till ämnet finns och eleverna beskriver att lärarens motivation till vad och varför de skall lära sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur Vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i Vardagen. Studien behandlar även mellanchefers arbetssituation och hur den påverkar utfallet och den praktiska användningen av utbildningar i Vardagen. De som deltar i undersökningen är butikschefer på KappAhl i Sverige. KappAhl är ett detaljhandelsföretag som säljer såväl dam- som herr- och barnkläder. Studien har lagts upp i form av en utvärdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för butikscheferna.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna så som hjärt-kärlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar på ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva äldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess påverkan på deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med äldre över 70 år. Data analyserades med innehållsanalys.

ATT LEVA MED BRÖSTCANCER - KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DIAGNOSTICERAS MED BRÖSTCANCER OCH FÖRÄNDRINGEN AV DET DAGLIGA LIVET - EN BLOGGSTUDIE BERGENUDD KARIN BERNDTSSON ANNA Bergenudd, K & Berndtsson, A. Att leva med bröstcancer ? kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer och förändringen av det dagliga livet ? En bloggstudie. Ett examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Att drabbas av bröstcancer är en omvälvande händelse med en stor omställning både psykiskt och fysiskt.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestått av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser däribland de tillgängliga databaserna vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar Vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera Vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i Vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Som arbetsterapeut tittar man på delaktighet och aktivitet i Vardagen, där kommunikationen är en viktig del för att samspelet mellan människor skall fungera. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse kommunikationshjälpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i Vardagen för personer med funktionsnedsättning som använder kommunikationshjälpmedel för att samtala med andra människor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berättade om sitt kommunikationshjälpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra människor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjälpmedel har en stor betydelse för dessa personer i Vardagen.

Att drabbas av ryggmärgsskada innebär en stor förändring av livet ofta med bestående funktionsnedsättning som följd. Syftet med denna litterturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ryggmärgsskada. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; den förändrade kroppen som en begränsning i Vardagen, brist på information och respekt från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla inför en oviss framtid, vikten av stödjande relationer samt trygghet och hopp som källa till återhämtning. I denna litteraturstudie framkom det att kvinnor som lever med ryggmärgsskada begränsades i Vardagen. De blev beroende av andra och bristen på information var ett stort problem för kvinnorna.