Väldimensionerade och underhållna vägar är en viktig del för en effektiv gruvbrytning eftersom det leder till en hög kapacitet gällande transporter av berg och gråberg. De laster som belastar överbyggnaden är ofta högre de som trafikerar allmänna vägar. De höga lasterna i kombination med den speciella miljön, med brant lutning, problem med inläckage av vatten och en fast undergrund i form av berg leder till att vägbyggnation under jord är en storutmaning.De i det här examensarbetet utförda fallstudierna gav en bild att en bidragande faktor av slitaget av vägar i Underjordsgruvor är otillräcklig dränering. Vattnet orsakar skador i form av potthål när det tillåts droppa på körbanan och medför en borttransport av finkornigt material. Bristen på finare partiklar orsakar följdskador i form av spårbildning och en ökad mängd löst grus på vägbanan.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort.I en del av ABB:s vision om ?Smart Mine Power? har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet.

I takt med de ökade brytningsdjupen i LKABs Underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget har även behovet av bergförstärkning, i syfte att upprätthålla säkra och tillgängliga produktionsområden, ökat. För att möta detta har LKAB tagit fram ett förstärkningssystem som bland annat innefattar fiberarmerad sprutbetong och cementingjuten modifierad Kirunabult. Dessa förstärkningselement måste härda en tid innan önskad förstärkningsfunktion uppnås. I föreliggande rapport redovisas en utredning av den tidiga hållfastheten för tidigare nämnda förstärkningselement.Vad gäller den modifierade Kirunabulten har två serier med utdragningsförsök genomförts. Den första utfördes i hårt berg i Kirunagruvan och den andra i mjuk biotitskiffer i Malmberget.

I have always lived around mines and around people work­ing with mines. They are a natural part of my life and, inev­itably, a great interest of mine. When time came to make a decision for a degree project, focusing on the mine context felt as natural as breathing.In LKABs underground mines, safety in fire accidents is a great priority. Of outmost importance for the escape is to have a personal gas filter for filtration of smoke and/or gas. My design project resulted in a concept which is aimed at shortening the user journey from the start of the accident until the user has applied the personal safety solution and is ready to escape.Throughout the project I?ve been working with a context which is heavily regulated, and all problems are serious, important ones.

Ventilation används i Underjordsgruvor för att tillföra syre, späda och transportera ut föroreningar samt kontrollera arbetsklimatet. De föroreningar som förekommer är främst avgaser från dieseldrivna maskiner och skjutgaser. Den luftmängd som krävs för att kontrollera dessa föroreningar beror därmed på antalet och storlek på maskiner respektive sprängningar. Boliden AB har för avsikt att höja årsproduktionen i Renströmsgruvan till 400 kton från dagens 300 kton. En undersökning krävs därför för att bestämma om dagens huvudfläktar är tillräckliga samt eventuell utbyggnad av infrastrukturen.

Boliden Mineral AB (Boliden) är Europas ledande metallföretag med kärnkompetens inom bl.a. gruvdrift och smältverk. Rapporten behandlar frågeställningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens Underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med återkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket påverkar måluppfyllelse (planföljsamhet) för de fastställda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förväntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar även att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna.

Vid drivning av ortar i Underjordsgruvor används ofta en skrotningsrigg för att rensa lös sten från väggar, tak och gavlar som har blivit kvar efter skjutning. Detta görs för att frilägga friskt berg som sedan förstärks och området blir därmed säkrare att arbeta i. Arbetet har utförts hos LKAB i Malmberget som använder skrotningsriggar från JAMA Mining Machines AB av modellen SBU 8000. Projektet har handlat om sprickbildning i bommen på skrotningsriggarna eftersom det är ett vanligt förekommande problem för LKAB och resulterar ofta i driftstopp och onödiga kostnader. Målet har av tidigare nämnda orsaker varit att utreda om orsaken till sprickbildning är kopplat till utmattning, enstaka höga laster eller vibrationer vid egenfrekvenserna.

I dagens globala marknad kan företag runt om i världen konkurrera om samma kunder. Detta gör att betydelsen för logistik ökar och företag ständigt strävar efter att effektivisera sina logistiska processer för att inte tappa konkurrenskraft. För företag inom råvarubranschen och specifikt gruvbranschen är det ännu viktigare att ha en så effektiv logistik som möjligt eftersom att dessa företag inte kan påverka sina priser i någon större utsträckning. För gruvföretag är en viktig del av logistiken den interna materialförsörjningen då sena leveranser kan medföra väldigt kostsamma stopp i verksamheten.I det här examensarbetet har ett gruvföretags samordning av interna materialtransporter undersökts. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur interna materialtransporter inom ett gruvföretag kan samordnas på ett effektivt sätt.

I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda hjullastare i Underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastområde.