En jämförelse mellan diesel- och eldrivna lastmaskiner i Kiirunavaara
I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastområde. En framtida produktionsökning kan komma att begränsas av ellastarens dåliga flexibilitet. Mot detta ställs den dieseldrivna lastmaskinen som har en avsevärt bättre flexibilitet men en sämre miljöpåverkan. Vilket är det bästa alternativet? Vi har i detta arbete använt oss av Benchmarking som är en utvärderingsmetod. Den är lämplig att använda vid jämförelser mellan vad man har och vad som kan vara bättre. Vi tog fram ett antal benchmarkingkriterier som vi tycker är viktiga för att jämföra skillnader mellan dieseldrivna och eldrivna lastmaskiner. De är Miljö som givetvis är en viktig policyfråga för LKAB, Ventilationskrav för att transportera bort avgaser och tillföra syre till förbränningsmotorn, Ekonomi som bland annat omfattar inköpskostnader, Driftskostnad där bränslekostnad och underhållskostnader räknas, Flexibilitet som har att göra med anpassningsbarheten till olika situationer, Kapaciteten som anges i ton per timme samt Automation det vill säga möjligheten att fjärrstyra maskinen. Fakta/erfarenheter har insamlats genom intervjuer via telefon, e-post samt direkta samtal med berörd personal från LKAB samt de tre tillverkarna av lastmaskiner som vi valt att jämföra. Vi har även hämtat uppgifter från tidigare gjorda rapporter, faktablad samt Internet. Vi finner att dagens moderna dieselmaskiner klarar dagens miljökrav utan att större förändringar i infrastrukturen under jord i Kiirunavaara behövs. Miljökraven på dieselmotorerna är långt strängare än vid den tiden då LKAB tog beslut om vilken typ av lastmaskin man skulle satsa på. Avgaserna från dieselmotorerna har blivit renare. Miljökraven i framtiden kommer säkert att göra att miljön kring dieseldrivna lastmaskiner ytterliggare förbättras. Ventilationen ska inte behöva byggas om i någon större omfattning utan dagens ventilation ska klara av två dieseldrivna lastmaskiner i varje lastområde. Resultatet visar också att dieselmaskinen är en bättre investering. De eldrivna lastmaskinerna är ca 30-40 % dyrare än de dieseldrivna lastmaskinerna i inköp. Driftskostnaderna blir ungefär lika mellan de olika alternativen så länge som dieselkostnaden är högre än elkostnaden. Kapaciteten har i mångt och mycket att göra med maskinernas flexibilitet där den totala kapaciteten per lastområde kan förbättras med två dieseldrivna lastmaskiner. Automationsmöjligheterna är lika för båda alternativen men där skillnaden ligger i att man kan köra två dieseldrivna lastmaskiner istället för en eldriven lastmaskin per lastområde. Det bästa alternativet för att klara en framtida produktionsökning är en lastmaskin med en lastkapacitet på 20 ? 25 ton. Den ska snabbt kunna växla mellan lastområden samt kunna köras manuellt eller fjärrmanövreras. Den fördelaktigaste lastmaskinen för detta ändamål är, enligt oss, den dieseldrivna lastmaskinen. Vi föreslår därför att LKAB ersätter elmaskinerna med dieseldrivna maskiner efterhand som dessa fasas ut. Konfidentiell till 2010-07-01