Sök:

Sökresultat:

245 Uppsatser om Transparens - Sida 1 av 17

Ga?r det att ma?ta transparens i e-handelsklimat? Finns det ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens?

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad Transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta Transparens har en Transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet Transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Ökad transparens i välgörenhetsorganisationer i en finsk kontext : Fallet Fida International

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa Transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom Transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: Transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Förvaltning i utveckling-transparens och ansvarsutkrävande i Afrika söer om Sahara

Det råder brist på Transparens och ansvarsutkrävande i många afrikanskaförvaltningar. Dessa demokrativärden är centrala för utveckling och de börinstitutionaliseras. Denna uppsats analyserar hur stigberoende och historiskafaktorer har varit avgörande för denna institutionaliserings framgång. Fyrafaktorers påverkan på Transparens och ansvarsutkrävande undersöks. Dessa ärreformer och internationell påverkan, förvaltningens struktur, juridiska system ochinstitutionaliserad tillit.

Goodwill - Ett plagierat arbete? : En studie om hur svenska börsnoterade bolag arbetar med värdesättande och bedömning av goodwill

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa Transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom Transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: Transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Belöningssystem - en offentlig hemlighet

I denna uppsats prövas följande hypotes som har sin grund i agentteorin: Ju högre ägarkoncentration företaget har desto mer information angående VD: s belöningssystem lämnas ut. Uppsatsen syftar således till att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan aktieägarnas maktställning och företagens Transparens, det vill säga mängden och tydligheten av den information företaget ger ut. Enligt vald teoretisk referensram torde information gällande VD:s belöningssystem vara högst relevant för aktieägarna. Vidare har vi valt att endast undersöka den information om VD:s belöningssystem som återfinns i företagens årsredovisningar. För att mäta ägarnas maktställning gentemot företagets ledning undersöker vi företagens ägarkoncentration.

Den kommunala markanvisningsprocessen : En studie av transparens och förutsägbarhet

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på Transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller Transparens och förutsägbarhet.För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner.Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller Transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering.

Kommunikativ precision och transparens i samband med förvärv

Denna studie behandlar bolags informationssignaler före, i samband med och efter förvärv. Med utgångspunkt i agent- och signalteorin har informationssignaler som skickats identifierats, där en kvalitativ ansats med tillhörande diskurs- och etnografisk innehållsanalys har använts för att kartlägga informationssignalerande mekanismer samt generera en modell för analys av informationssignaler i samband med förvärv. Studien uppvisar resultat om varför informationssignaler sänds i samband med förvärv, där bolag generellt eftersträvar att minska informationsasymmetri gentemot sina intressenter, legitimera beslut samt nyttja informationsövertag för att skapa personliga fördelar. Studien bidrar till området för informationssignalering, där utfall av förvärv påverkar omfattningen och innehållet som informationssignaler uppvisar..

Kommunen i sociala medier ? transparens och medborgardialog i Varbergs kommun

Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka Transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till Transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

Samma regelverk - Samma redovisning? : En jämförande studie mellan svenska och engelska årsredovisningar

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Goodwill : En studie av företags transparens i redovisningen av koncerngoodwill

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver Transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.

Global Reporting Initiative: hållbarhetsredovisningens externa transparens i statliga företag

Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende internationell organisation som utfärdar riktlinjer för företag att följa när de upprättar en hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hållbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gälla den 1 januari 2009. GRI innehåller tre nivåer, A, B och C. Genom att företagen får hållbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare får de ett plustecken bakom bokstaven.

Svensk kod för bolagsstyrning

Syftet med vår studie är att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. Vår undersökning är gjord utifrån en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden är generellt sett uppskattad bland företagen, där den framför allt bidrar till en ökad Transparens. Kodens främsta nackdel är att den kan uppfattas som byråkratisk och bidrar till merarbete.

Interaktiv Marknadsföring : En ?kvalitativ ?studie ?av ?hur ?små ?webbolag ?marknadsför? sig ?via ?sociala ?medier.

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?små ?webbolag ?kan ?skapa ?affärsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslå? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gå ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsättningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Innovationskommunikation i börsnoterade företags årsredovisningar: En fallstudie av Europeiska IT-företag

IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och kräver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas få tillgång till extern finansiering är Transparens angående innovationsverksamheten i årsredovisningen av stor betydelse. På grund av hög konkurrens på marknaden uppstår dilemmat att hitta rätt balans mellan Transparens och sekretess i årsredovisningen. Företaget behöver uppnå Transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att få tillgång till externt kapital, men samtidigt kan detta också utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Årsredovisningen är en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive låg barriär mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags årsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.

Den nya segmentredovisningen - Informationens relevans, jämförbarhet och transparens

Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmärksammats de senaste decennierna och såväl FASB som IASB har gjort lagändringar för att förbättra rapporteringen. I dagsläget skiljer sig reglerna åt. I och med strävan efter överensstämmelse mellan de två stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket är förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget är även att det ska leda till ökade krav på upplysningar och på rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrån management approach något som enligt FASB leder till en ökad relevans.

1 Nästa sida ->