Det utopiska statsskicket - från idé till verklighet
Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick. Statsskicket i västvärldens länder har således utvecklats med ett flertal olika teorier som grund. Mitt syfte med denna uppsats är att, med hjälp av ett par fallstudier, belysa de politiska idéer som haft betydelse för två konstitutioners uppkomst. Uppsatsen består av en teoretisk del och en empirisk del, där den teoretiska delen i sin tur består av två olika delar. Den ena belyser kontraktsteorin ur John Lockes och John Rawls synvinklar och den andra belyser demokratiteori ur John Stuart Mills och Robert Dahls synvinklar. Den empiriska delen påvisar den faktiska utvecklingen i USA och Storbritannien. Uppsatsens slutsats blir att kontraktsteorin som helhet inte har utgjort någon större grund för påverkan, utan att det handlat om specifika delar som haft stor betydelse. Likaså visar uppsatsen att även Mill och Dahls teorier om förutsättningar för demokrati har haft betydelse för utvecklingen. Med stöd av metodvalet blir även slutsatsen mera generell och innefattar teoriernas betydelse för den västerländska demokratin.