1996 startade en försöksverksamhet med lokala Styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal Styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal Styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal Styrelse är förvaltningsråd.

Titel: Förklaringar till varför ersättning till VD och Styrelse är olika - En studie om ersättningars form och funktion.Bakgrund: Ersättning till VD är generellt sätt högre än den ersättning en Styrelse erhåller. Vi ämnar studera varför ersättningarna mellan organen skiljer sig åt i den utsträckning de gör och vad det kan bero på.Syfte: Förklara varför ersättningarnas form och funktion skiljer sig åt mellan VD och Styrelse.Metod: Utgå från tidigare forskning och genomföra statistiska analyser av kontrollvariabler, för att sedan studera hur resultaten i testerna förändras när vi tillför våra egna variabler, som mäter skillnader i uppgifter hos VD och Styrelse, och observera ifall signifikanta samband till ersättningarna kan utläsas.Resultat: Utifrån våra statistiska tester erhöll vi ett positivt signifikant samband med hur VD:ar har yttrat sig i VD-breven i årsredovisningarna, och VD:ns rörliga ersättning. Vilket visar på att en specifik uppgift för VD genererar en högre ersättning till denne. Detta tyder på att en skillnad i uppgifter mellan organen VD och Styrelse, kan förklara varför det finns nivåskillnader i ersättningarna till de båda organen. Vidare kunde inga empiriska samband till VD:ns fasta ersättning, eller Styrelsens fasta ersättning hänföras till våra variabler som mätte skillnader i uppgifter.Slutsatser: Vi kan konstatera att VD:ns rörliga ersättning påverkas av hur denne uttalat sig i VD-breven i årsredovisningarna.

Examensarbete CivilekonomiprogrammetFörfattare; Louise TorstenssonHandledare; Sven-Olof Collin och Jenny AhlbergExaminator; Anna Stafsudd Titel; Familjeföretagets Styrelse ? Övergång från familjerepresentant till utomstående ledamotBakgrund och problem; Det finns gedigen forskning kring familjeföretag, Styrelsearbete likväl som professionalisering inom företag.  I forskningen om familjeföretag förutsätts ofta att företagets Styrelse enbart består av familjemedlemmar. Genom att i denna studie undersöka varför familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets Styrelse finns möjlighet att bidra till forskningen om de tre delarna familjeföretag, Styrelsearbete samt professionalisering.  Syfte; Att förklara varför en familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets Styrelse.Metod; Denna studie har främst antagit en deduktiv ansats där tidigare forskning om de tre delarna familjeföretag, Styrelsearbete samt professionalisering tillsammans med bolagsstyrningsteorier har varit utgångspunkt.

Syftet med förevarande uppsats är att utreda hur det personliga ansvaret är utformat för nytillträdd Styrelse, samt vilka möjligheter har nytillträdd Styrelse att undgå ansvar.Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret när det finns skäl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret är utformat som ett medansvar och träffar hela Styrelsen. Möjligheterna för att undgå personligt betalningsansvar är dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att läka kapitalbristen (inom en till två månader).Det personliga ansvaret för nytillträdd Styrelse är inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frågan bör bedömas med beaktande av den nytillträdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gälla för den nytillträdde Styrelseledamoten vid tidpunkten för inträdet. Indikationer finns på att nytillträdd Styrelseledamot "ärver" tidigare Styrelses ansvar.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i Styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i Styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling.

SammanfattningKoncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och Styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller Styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen.

Styrelser och Styrelseledamöters kompetenser har på senare tid fått stor uppmärksamhet i media. Styrelsen är en av de viktigaste maktfaktorerna för ett företag och grunden för dess arbete är förtroende. En Styrelse kan vinna förtroende genom att knyta till sig kompetenta ledamöter och om ett företag lyckas med att sätta samman en Styrelse som består av kompetenta ledamöter kan det skapa ett rykte för företaget som helhet. Syftet med denna uppsats är att beskriva sammansättningen av en Styrelse utifrån strategiskt viktiga kompetenser samt skapa förståelse för hur sådana strategiskt viktiga kompetenser kan påverka företagets rykte. För att uppnå detta har vi valt att studera sammansättningen av en Styrelse samt vilka kompetenser som skulle vara önskvärda hos de enskilda Styrelseledamöterna.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstämman, Styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats är bolagsorganet Styrelsen, som tillsätts på bolagsstämman av företagets aktieägare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, däribland tillsätta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en Styrelse men trots det finns skillnader mellan Styrelser, bland annat beroende på företagets storlek.

Syftet med uppsatsen är att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som är lämplig att använda i ett producentkooperativ och som är anpassade för företagets vision och Styrelsens intressen. Detta utför vi med hjälp av en fallstudie då vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssätt. För insamling av empiri har vi i vårt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med är; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vår insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera på har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlättar uppföljningen mellan ledning och Styrelse..

Syftet med denna uppsats är att utreda om förvaltningsrevision tillför något värde eller om det bara är en historisk kvarleva som innebär en extra kostnad för företagen.För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens värde. Denna teori kretsar kring relationerna VD ? Styrelse, VD/Styrelse ? Ägare, VD/Styrelse ? Bank och VD/Styrelse ? Staten. För att undersöka riktigheten i vår teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkätundersökning på Internet.Vår undersökning visar på att förvaltningsrevisionen främst riktas till externa aktieägare. Även leverantörer, banker och staten framhålls som intressenter till förvaltningsrevisionen.

Enligt svensk lag ska ett aktiebolag ha en Styrelse. I många små företag är Styrelsen till största delen en pappersprodukt eftersom ägare, verkställande direktör och Styrelsen är en och samma person. I takt med att företaget växer sig större klarar en person inte längre av att styra och kontrollera företaget. När företaget blir så pass stort är det dags att börja arbeta aktivt med företagets Styrelse och se över sammansättningen av den. Vi har varit intresserade av Styrelseproblem i växande företag, där företaget går in i en så kallad kontrollkris.

Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är Styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra Styrelsens arbete blir är Styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med Styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att Styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.

Uppsatsens syfte är att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det är som styr urvalsprocessen vid valet av en ny Styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras på Handelsbankens Styrelse som är den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i Styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat är tryckta källor i form av årsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har även använt oss av en enkät som är skickat till Alecta som är en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka är humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stämde in i verkligheten på Handelsbankens Styrelse.

Undersökningens syfte är att analysera hur portföljbolags Strategiska inriktning och CorporateGovernance-arbete påverkas av ett skifte till Private Equity-ägande. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer med anställda i två stora, forskningsintensiva bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen genom Private Equity. I undersökningen identifieras hållpunkter för portföljbolagets Strategi och Corporate Governance-arbete, vilka alla på något sätt påverkats av övergången till Private Equity. Det kan konstateras en märkbar förskjutning i portföljbolagets strategiska inriktning till följd av Private Equity-bolagets tydliga ägarstrategi.Vidare medför ägarskiftet förändringar i Styrelse och ledning, samtidigt som avståndet mellan ägare-Styrelse-ledning reduceras avsevärt..

Familjea?gda fo?retag har oftast en Styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att Styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags Styrelser.