Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i Styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om Styrelser och ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och Styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till Styrelsen. Förslagen ska leda till att Styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken.

This thesis evaluates the user board of the elememtary school in Veberöd, Sweden. In this process an evaluation model is developed. The model itself gets evaluated in a meta-evaluation to improve the model for future use.The starting point of the evaluation is the deliberative democracy theory. Although Sweden is a representative democracy an official desire exists to have a democracy with deliberative qualities. The evaluation model is constructed to fit this context and is therefore, not only, set out from classical goal-based evaluation but also from deliberative democratic evaluation.

Högskolans värld har förändrats radikalt under det senaste decenniet. Hur viktiga idéer operationaliseras ligger i fokus för denna studie.Styrelsen för Institutionen Ekonomi och Företagande (IEF) på Södertörns Högskola har hanterat olika frågor på institutionsnivå från och med att institutionen inrättandes 2004 fram till idag. Därutöver tillskrivs Styrelsen formellt ansvariga för budgetarbetet, verksamhetsplanen samt utvecklingen av IEF som institution.Sedan 2007 har IEF:s Styrelse definierat sådana frågor de vill prioritera de kommande åren, vilka vi har analyserat och jämfört med vad som egentligen kom att prioriteras, både före, under och efter 2007.För att skapa förståelse för organisationen och hur arbetet förändrats över tiden används olika organisationsteoretiska perspektiv på IEF:s Styrelsearbete. Enligt en faktormodell från Normann kan ett antal viktiga frågor/idéer identifieras, som påverkat Styrelsearbetet över tiden. Normanns modell hjälper till att sortera vad som definierar en organisationsstruktur och hur denna påverkas över tid.

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frånandra bolagsformer då aktiebolaget är uppbyggt på olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkställandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svårt att direkt urskiljagränsdragningen mellan Styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frågan var en gränsdragning mellan Styrelsens och VD:skompetens går, vilka kriterier och faktorer som kan användas vid en bedömning samt vilka åtgärder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.

Forskning hävdar att endast ett fåtal av Styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsStyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos Styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam Styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att Styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror Styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera. Trots att det i dessa länder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrågar även fortsättningsvis hård kontroll i samtliga företag.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror Styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera.

 Problem: Vilken funktion har Styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig Styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en Styrelse kan tillföra. Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion Styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags Styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något mer utöver den Styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens Styrelse stämmer överens med Styrelseteoriernas rekommendationer. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna. Slutsatser: Vi har kommit fram till att Styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Studiens syfte är att beskriva och analysera begreppet oberoende Styrelseledamot, samt visa vilka effekter och inställning kravet om att minst två Styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieägare har på svenska börsnoterade bolag. För att uppnå vårt syfte har vi samlat in både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur Styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillämpar Koden. Sekundärdata har samlats in från regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. Utifrån litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance såsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients Styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients Styrelse.

SammanfattningTitel: Budgetlös styrning ? en studie om en Styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa NordquistHandledare: Britt AronssonInstitution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska HögskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på Styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget.Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har till syfte att redovisa information om företagets finansiella situation. Om det finns felaktigheter i denna information påverkar det företagets intressenter. Idag finns det möjligheter för vd:n att påverka resultatet via olika tekniker i den riktning som han/hon anser är lämplig.  Det kan finnas olika anledningar bakom dessa aktioner och en som uppmärksammats är att vd:ns relation till Styrelsen kan ha inverkan på användandet av earnings management. I denna studie har vår avsikt varit att undersöka om det finns något samband i användandet av earnings management och vd:ns inblandning i Styrelsen.Syfte: Syftet är att undersöka om earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i Styrelsen än företag där vd:n inte är med i StyrelsenMetod: Studien har använts sig av en kvantitativ forskningsstrategi, där utgångspunkten har varit en deduktiv forskningsansats. I insamlandet av data har vi använt oss av en metod som heter innehållsanalys.