ABSTRACTBackground: There are many studies of Stretching and its effects on the body. Research shows that Stretching can have both positive and negative effects on the body. Meantime there are no qualitative studies on Stretching and how the opinion of Stretching is among soccer players. Female soccer players are a group that is rapidly growing and that is injured to a great extent.Purpose: To describe Stretching exercising female soccer players? opinion of Stretching.Method: Ten Stretching exercising female soccer players over fifteen years of age from two teams were interviewed in a semi-structured interview.

Stretching används som en naturlig del före eller efter fysisk aktivitet. Inom hälso och sjukvården används Stretching av sjukgymnaster som behandlingsåtgärd vid olika sorters besvär i rörelseapparaten samt inom neurologin. Syftet med litteraturöversikten är att skapa en överblick över forskning i ämnet och utifrån det skapa en bild beskrivande olika Stretchingmetoder samt dess effekter på rörelseomfång, smärta och fysisk återhämtning. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, PEDro, AMED, CINAHL och Web of Science vilket resulterade i att 21 RCT artiklar inkluderades. Studier avseende ökning av rörelseomfång visade att statisk Stretching och PNF/KAT är effektivare för att öka rörlighet i hamstrings jämfört med dynamisk och ballistisk Stretching.

Syftet med examensarbetet är att få kunskap om idrottslärares uppfattning om Stretching. Vi ville få ökad kunskap om lärarnas syn på Stretchingens betydelse för fysiska aktiviteter i skolan och vilka fördelar och nackdelar Stretching kan ha för eleverna enligt lärarna. Vi har använt oss av intervju som metod för att kunna besvara vårt syfte. De som intervjuats är fyra idrottslärare, en sjukgymnast och en idrottsläkare. Resultatet av intervjuerna visar på att idrottslärarna har delade uppfattningar om Stretchingens betydelse i idrottsundervisningen idag.

En studie som undersökerom det finns någon skillnad på Stretchingens effekt på hamstringmuskulaturen mellan kvinnor och män..

Bakgrund: Stretching är en del av människans naturliga rörelsemönster, detta är ett beteende som även ses hos djur. Stretching har ofta för avsikt att genom ökad flexibilitet och rörlighet höja prestationen, förebygga skador samt förebygga träningsvärk. Vad det exakt är som händer i muskeln under Stretching är fortfarande oklart. Stretching är en del av den sjukgymnastiska behandlingsarsenalen. Det är upp till varje enskilt lärosäte att utforma en utbildningsplan som ska ge studenterna den kunskap de behöver för att klara ett evidensbaserat yrkesliv.

SammanfattningBakgrund: Stretching har använts i många år inom sport och rehabilitering med målet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika Stretchingmetoder används för att uppnå ökad rörlighet. Tre av dessa är; 1) Statisk Stretching, 2) Dynamisk Stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulär facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att jämföra och undersöka tre olika Stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF Stretching) för att se vilken som är mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som användes var static Stretching, dynamic Stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den här litteraturöversikten som dels överensstämde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgängliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda på unga vuxna mellan 16 och 35 år.

Bakgrund: Stretching tros kunna förlänga muskelfascia, senor, ligament och öka en muskels tolerans för sträckning, så att muskeln kan slappna av längre in i rörelsen. Många teorier finns om vilken effekt Stretching kan tänkas ha. Ett av dessa omdiskuterade områden är om Stretchingen kan minska risken att drabbas av skador inom idrotten, något som i hög grad berör den sjukgymnastiska professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vilken evidens som föreligger för att Stretching kan förebygga skador hos idrottsaktiva, samt diskutera vilket kliniskt värde detta kan tänkas ha för sjukgymnastyrket. Metod: Rapporten var en systematisk litteratursammanställning.

Stretching används dagligen efter fysisk aktivitet av allt från motionärer till elitidrottare i syfte att öka muskellängden eller minska träningsvärk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom Stretching förlängas upp till 130 % av sin ?normala? längd i viloläge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som händer med muskeln vid Stretching, både sensoriska och mekaniska teorier där man tror att det sker en förändring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning är gjord inom området, men huruvida muskeln förlängs eller ej framgår inte i litteraturen, samt vilka Stretchingen faktiska effekter är.

Baled silage has become one of the most important conservation methods in Sweden. Because we take our grass as silage we get the quality and the good hygenic that we would like to have. Silage has become a big buisiness also in the horse feeding where many of the breeders have changed from the hay to the hay-silage. The difference between regular silage and haysilage is that the hay silage is dryer (60-70%DM). The hay-silage has also put higher demands on machinery and wrapping material since the grass gets sharper and harder to press together real hard. The main reason for the test was to compare two different systems for wrapping, the new Cross Pac and conventional.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur Stretching i olika former akut påverkar hopphöjd.Vilken akut påverkan har statisk Stretching på hopphöjd?Vilken akut påverkan har dynamisk Stretching på hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk Stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en Stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur Stretching i olika former akut påverkar hopphöjd.Vilken akut påverkan har statisk Stretching på hopphöjd?Vilken akut påverkan har dynamisk Stretching på hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk Stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en Stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden.

Bakgrund: I många idrotter såsom innebandy används vanligen statisk Stretching (SS) som en del av uppvärmningen i tron om att öka prestation trots att statisk Stretching har visat sig ha negativ inverkan på aktiviteter som involverar styrka, power, sprint och agility.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om olika stretchmetoder SS, dynamisk Stretching (DS) och ingen Stretching (IS) som en del av uppvärmningen påverkade agility och/eller rörelseomfång (ROM) i hamstring hos manliga innebandyspelare i superelitligan och om en eventuell effekt varade upp till 10 min in i testtillfället.Metod: Vid tre testtillfällen testades de olika stretchmetoderna (SS, DS och IS) efter avslutad uppvärmning. Alla tre stretchmetoderna utfördes vid varje testtillfälle efter randomiserad ordning på tre olika grupper. Agility och rörlighet testades med T-test (s) och passive straight leg raise test (o) vid 0 min, 5 min och 10 min efter avslutad Stretching. Totalt 9 testpersoner slutförde studien.Resultat: Vid både 0 min och 5 min efter avslutad Stretching noterades bäst tid på T-test (s) efter DS (10,20 ± 0,98 samt 9,92 ± 0,49). Vid 10 min noterades bäst tid efter IS (9,68 ± 0,16).

Bakgrund: En stram muskel kan orsaka ett försämrat rörelsemönster som i sin tur kan vara orsaken till skada, detta kan dock motverkas genom Stretching (töjning). Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur och om rörelseökning i hamstringsmuskulaturen skedde genom töjning med KAT-metoden respektive statisk töjning under en töjningsperiod på tre veckor. Metod: Förloppet kring Stretching av hamstringsmuskulaturen undersöktes genom töjning varannan dag under 10 interventionstillfällen. Studien genomfördes som en Single-Subject Experimental Design (SSED). Baseline och withdrawalmätningar grundlades där inga töjningar utfördes.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketräning, rörlighetsträning, Stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har på smärta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: Styrketräning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketräning var stark för att lindra vilovärk och förbättra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, främre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. Måttligt stark evidens fanns för styrketräning kombinerad med Stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig värk och förbättra skulderfunktionen.

Eftersom kroppen anpassas efter de krav vi ställer på den och vår inaktiva livsstil i västvärlden ställer allt längre krav, formas också vår kropp och fysik utefter detta.Inaktivitet och monotona rörelser dominerar idag många arbeten, stillasittande arbete med armarna framför kroppen under långa perioder har en negativ inverkan på vår hållning. Muskulatur som inte får arbeta i sin fulla längd kommer på sikt att förkortas medan muskler som hela tiden hålls i förlängning kommer att försvagas. Syftet med studien var att undersöka om Stretching och styrketräning under en sex veckors period kan ha en positiv påverkan på stram respektive svag hållningsmuskulatur. 15 personer med en mer eller mindre ofördelaktig hållning genomgick hållningsanalyser och rörelsetester och utifrån dessa analyser och konstruerades ett träningsprogram innehållande styrketräning och eller Stretching för att förbättra deras hållning. Efter sexveckors periodens slut gjordes ytterligare hållningsanalyser samt rörelsetester för att urskilja eventuella förbättringar.