Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkställts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förändringar och utmaningar som uppkommer i deras omvärld, är syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstå hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriområden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, Strategiformulering, resurs- och kärnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi får oftast handskas med externa företeelser, oväntade och spontana.

Strategiprocessen är en viktig fas för en organisation och är underlag för de strategiska mål, styrmått och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som väljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mål i strategikartan som i sin tur leder till styrmått i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bäst vid värdebaserad styrning och är ett strategiskt beslut där hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan är en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mål och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med Strategiformulering och styrkort är att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affärssystem och rapportering.

Bakgrund och problem: VCM är i teorin ett föredömligt verktyg för att besvara frågan om hurväl ett företags verksamhet och erbjudande ligger i linje med marknadens förväntningar ochkrav. Modellen introducerar ett nytt begrepp ? intäktsmultiplikatorn ? men frågan om VCMsstrategiska tillämpbarhet kan anses vara utredd endast i begränsad omfattning. Föreliggandestudie ämnar därför svara på följande problemfrågeställning: Vilka strategiska insikter kan VCMge upphov till i företagsstrategiskt arbete?Syfte: Studien syftar till att fylla den existerande bristen på kunskap om VCMs strategiska bidraggenom att undersöka vilka strategiska insikter modellen ger upphov till.Metod: Efter fullbordad VCM-undersökning av ett fallföretag har resultatet och de strategiskainsikter som det gett upphov till kartlagts.

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och enalltmer långtgående automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats från de renodladetillverkningsindustrierna till service- och tjänstenäringarna, i vilka det intellektuella kapitaletofta är en viktig hörnsten. Med denna förändring har kritiska röster höjts angående attteorierna kring Strategiformulering och strategiuppföljning inte täcker in de villkor somkunskapsintensiva företag arbetar under.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur svenska arkitektbyråers strategier återspeglardet i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byråernaarbetar med ekonomistyrningsmässig strategiuppföljning. Studien syftar även till att klarläggahuruvida, och i sådana fall på vilket sätt, denna ekonomistyrningsmässiga uppföljning skullekunna utvecklas.Metod: En deskriptiv forskningsansats har använts för att tillgodose studiens forskningssyfte.Resultatet understöds av kvalitativ data av såväl primär som sekundär karaktär. Primärdatanhar i första hand inhämtats genom intervjuer med företrädare för svenska arkitektbyråermedan sekundärdatan till stor del härstammar från forskningsartiklar.Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig på teorier rörande Strategiformulering, intellektuelltkapital, kunskapsspridning samt prestationsmått som ekonomistyrningsverktyg.Resultat: De undersökta arkitektbyråerna har inga genomarbetade strategidokument ellertydligt formulerade strategier. Istället arbetar de utifrån olika kärnvärden.

Sammanfattning Problem:Då samtliga författare har fördjupade studier inom strategiområdet och vi alla kan tänka oss att starta företag i framtiden såg vi det som en naturlig följd att vår uppsats skulle behandla dessa områden. Små och nystartade företag är av stor samhällsekonomisk betydelse men trots detta är de flesta teorier och modeller som lärs ut idag inte tillämpbara på dessa företag. Det är inte heller klarlagt vad som ligger till grund för Strategiformuleringen i små bolag. Syfte:Syftet med vår uppsats är att i små, nystartade företag med tillväxtambition skapa förståelse för de delar inom strategiprocessen som ligger till grund för formuleringen av strategin och jämföra detta sätt att arbeta med den teori som idag lärs ut inom strategi för såväl stora som små företag. Vi vill med detta inte bara se om det föreligger en skillnad mellan Strategiformuleringsarbetet i teorin och praktiken utan även försöka få svar på vilka faktorer som ligger bakom denna eventuella skillnad.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

De flesta organisationer är idag medvetna om att informationssystemsstrategier måste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affärsStrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har på senare år blivit allt viktigare, då teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera på marknaden. En organisations strategiarbete och Strategiformulering påverkas direkt eller indirekt av yttre omständigheter. Det kan vara allt ifrån konkurrenter, det rådande konkurrensklimatet på marknaden till historiska händelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med Strategiformuleringen. Idag måste organsationer oavsett om de är inom det privata eller offentliga sektorn, stora som små anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gällande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.

I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgångspunkt i Michael Porters teorier om Strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frågan i ett examensarbete från IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frågan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks närmare. Resultatet är att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framträdande namn. Industrin präglas av begreppsförvirrning, en måttlig till hög grad av konkurrens och barriärerna mot inträde i industrin är generellt sett låga.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.

BAKGRUND:För ett företag gäller att tillgodose de behov som finns på marknaden genom att upprätthålla en stark konkurrens mot övriga aktörer och på så sätt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bättre tillfredsställer dessa behov. I syfte att uppnå detta krävs mål samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det är av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras på ett effektivt sätt. Här lyfts ofta prestationsmätning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mått i ett system förespråkas eftersom måtten då kan relateras till varandra och bättre beskriva verksamhetens komplexitet för att därigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hävdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag där deras karaktäristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmätningssystem har byggts utifrån stora företag och dess situation, varpå de blivit mindre passande för SME.