Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Smćskaliga - Sida 1 av 1

Sma?skalig biogasproduktion : fo?rutsa?ttningar, hinder och lo?sningar

Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Det fria yrkets förÀndring : en studie av smÄskaligt kustfiske i den smÄlÀndska skÀrgÄrden

Den hÀr kandidatuppsatsen i Àmnet landsbygdsutveckling beskriver det smÄ-skaliga kustfiskets förÀndring frÄn efterkrigstiden fram till idag med exempel frÄn Södra Marsö, i Misterhults skÀrgÄrd pÄ SmÄlandskusten. Det smÄskaliga kustfisket stÄr inför mÄnga utmaningar i form av sin smÄ-skalighet samt pÄverkan frÄn regleringar inom dagens fiskeripolitik, som Àr anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lÄgt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck. Analysen görs utifrÄn ett perspektiv dÀr expertsamhÀllets inverkan pÄ poli-tiker och fiskare Àr central. Fiskarnas ontologiska trygghet pÄverkas, och systemets kolonisering av fiskarnas livsvÀrld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fÀlla..

Betydelsen av studierför Äteranpassning i samhÀllet. : En kvantitativ studie om den upplevda betydelsen av studier i anstaltför Äteranpassning i samhÀllet.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras Äteranpassning i samhÀllet? För att försöka besvara denna frÄgestÀllning har vi i vÄr studie sammanstÀllt datamaterial ifrÄn en kvantitativ studie. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt. Underliggande frÄgestÀllningar Àr:Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för Äterfall i brottslighet?Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för anstÀllning efter frigivning ifrÄn anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vÄr studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsÀttningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhÄlla anstÀllning eller för att Äteranpassas efter frigivning ifrÄn anstalt.

Black July: En etnisk majoritets attack pÄ en etnisk minoritet

VÄr avsikt Àr att i denna uppsats utifrÄn Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av hÀndelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

FN:s BARNKONVENTION / UNICEF:s del i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i Kosova & Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF

Abstract Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag anvÀnt Àr George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhÀllet ifrÄn fyra olika nivÄer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer pÄ stora stora sociala fenomen som, samhÀllen, byrÄkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som vÀrden och normer. För att fÄ en sanningsenlig bild av bÄde barnen och UNICEF har jag anvÀnt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

FN:s BARNKONVENTION / UNICEF:s del i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i Kosova & Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF

Abstract Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag anvÀnt Àr George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhÀllet ifrÄn fyra olika nivÄer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer pÄ stora stora sociala fenomen som, samhÀllen, byrÄkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som vÀrden och normer. För att fÄ en sanningsenlig bild av bÄde barnen och UNICEF har jag anvÀnt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Mo?rningsprocessen i no?tko?tt och en kartla?ggning av mo?rningsmetoder i praktiken

Studiens syfte var att genom litteraturstudier underso?ka mo?rningsprocessen i no?tko?tt samt studera hur vakuummo?rning, ha?ngmo?rning samt mo?rning i Tublin mo?rningspa?se pa?verkar no?tko?ttets a?tkvalite?. Studien innefattar ocksa? intervjuer da?r syftet med dessa var att kartla?gga vilka mo?rningsmetoder som idag tilla?mpas hos svenska sma?skaliga slakterier/ styckningsanla?ggningar. Av det no?tko?tt som idag produceras i Sverige a?r variationen i kvalite? stor. Konsumenten kan da?rfo?r inte garanteras ett no?tko?tt med liknande egenskaper vid varje inko?pstillfa?lle, trots att ko?ttet kommer fra?n samma typ av styckningsdetalj.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.