Vi har utfört ett examensarbete där vi undersökt hur GNSS-tekniken fungerar vid ett vägarbete. Examensarbetet utfördes i samarbete med PICAB i Luleå. Fokus låg på hur ett antal olika faktorer påverkar noggrannheten vid höjdmätning med GNSS-utrustning. Slutsatsen är att mätning med en nyare GNSS-mottagare klarar kraven från Trafikverket på Slitlager och bärlager, så länge mätningen utförs inom fyra kilometer från referensstationen. Äldre GNSS-mottagare visar sämre noggrannhet och bör inte användas vid mätning av Slitlager och bärlager, däremot klarar den kraven för förstärkningslager upp till ett avstånd på fem kilometer från referensstationen.

Examensarbetet görs i samarbete med Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar, Norr där uppdraget är att ta fram ett nytt hjälpmedel i form av mall/mallar teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning fyllningsdammar med tätkärna bygger på AMA 07 Anläggning (Allmän material & arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Mallen är avsedd att kunna användas vid upprättande av beskrivningar för fyllningsdammar och förenklar arbetet med att formulera beställarens krav på den färdiga produkten. Mallen syftar till att förbättra kvaliteten på tekniska beskrivningar upprättade enligt AMA kod, eftersom inga AMA föreskrifter finns för fyllningsdammars ingående delar. Mallen är en vidareutveckling på CEB.75 Fyllning för damm, bassäng, kanal od och innehåller ett antal kompletta förslag på: - Material- och varukrav - Utförande - Kontroll och provning - Dokumentation Gällande fyllningsdammars ingående delar så som: tätjord, finfilter, grovfilter, övergångslager, stödfyllning, erosionsskydd, tåsten och Slitlager..

På Martinsons Träbroar i Kroksjön utanför Skellefteå tillverkas broar av trä utformade och konstruerade utifrån de krav satta från beställaren. Martinsons har arbetat med att konstruera träbroar sedan 1920. Olika broar konstrueras och många utav dem utformade med ett Slitlager av trä. Slitlagret är det översta lagret på farbanan och den yta där all transport över bron skall ske. Beställare av broar med Slitlager i trä har anmärkt på att broarna upplevs hala under vissa väderförhållanden.

Syftet med detta examensarbete är att säkerställa kvalitet i bergtäkten Verksamheten, ägt av E.Lindkvist Åkeri AB. En kvalitetssäkring ger nödvändig information både för täktägaren och för ev. köpare av bergmaterial. Arbetet baseras på information från Länsstyrelsen, på intervjuer med täktägaren, på studier av berggrundskartor från SGU i Malå och på fältstudier. Vidare information har hämtats från internet och facklitteratur, se referenslista.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny.

I Sverige hamnar många restprodukter direkt på deponi även om det finns möjlighet att ta de tillvara i olika konstruktioner. Detta projekt har gått ut på att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa en asfaltprodukt innehållande EAF-slagg. I undersökningsarbetet gjordes en litteraturstudie för att sammanställa befintlig kunskap samt laboratorieförsök. EAF-slagg används i stora delar av världen och till många olika ändamål. Den största användningen sker i vägar där det går att nyttogöra den höga nötningsbeständigheten och den kubiska formen.

EPDM-gummigranulat är ett för Sverige relativt nytt material som fått en snabbt ökad användning inom bland annat anläggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, värme-, och väderbeständighet, vilket gör granulatet till ett mycket användbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, även kallat gummigranulat, fått ett brett användningsområde i våra utemiljöer och finns dessutom att få i olika utföranden; platsgjuten markbeläggning, färdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgräs och även i en rad andra varianter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på teknisk och erfarenhetsmässig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanställa ett underlag kring materialet, då riktad främst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och beställare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer där bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som även underlättar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att få materialet i en mängd olika kulörer etcetera gjort att det fått en snabb introduktion som markbeläggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spännande, originella och hållbara installationer i såväl utemiljö som innemiljö.

Idag brottas en del av Sveriges kommuner och kyrkogårdsförvaltningar med något som populärt kallas för underhållsskulden. Skulden uppkommer på grund av bristande underhåll av olika skötselprodukter samt bristande ekonomisk planering. Hårdgjorda ytor är något det finns mycket av runt om i landets kommuner och förvaltningar vilket det här arbetet handlar om. Syftet är att ta reda på vilka underhållsbehov asfalt, grus samt betongmarksten och natursten kräver samt hur kostnaderna ser ut för underhållet av dessa ytor. Genom en litteraturstudie och en intervju undersöks de olika materialen och problematiken runt dessa. Vidare räknas underhållskostnader ut med hjälp av ett datorprogram som heter KP-fakta. Det framkom att väder, temperatur och mänsklig påverkan i form av trafikbelastningar med mera är de faktorer som står bakom många skador och defekter på de jämförda ytorna.

Avsikten med den här rapporten var dels att lära mig mer om utformning av vägkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att på så sätt kunna bidra till utveckling av vägbyggande. Intresset för detta har väckts sedan rikliga nederbördsmängder ställde till översvämningsproblem vid E4:an i Västerbotten hösten 2012. Målet var att ta reda hur nederbördsmängderna förväntas bli i framtiden och komma fram till förslag på bästa möjliga vägkroppsutformning efter dessa förutsättningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vägkropp ut när det gäller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker används idag för bortledning av vatten från vägkroppen?2) Vilka utgångspunkter används idag vid vägutformning när det gäller nederbördsmängder och vilka är de förväntade förändringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vägkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förväntade klimatförändringarna? Behöver även vägens underbyggnad förändras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en väg i genomskärning längs hela den projekterade sträckan.

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och Slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet. Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och Slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.