Tillståndsansökan för täktverksamhet
vägledning vid
utformning av ansökningshandlingar
Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet. Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. För att skapa ansökningshandlingarna har en litteraturstudie genomförts, en okulär besiktning har genomförts och i samband med besiktningen användes också ett precisionsverktyg för inmätning av täkten i det nationella koordinatsystemet. Inmätningen användes till att skapa täktritningar i Autodesk Land Desktop 2005. En del i arbetet bestod i att producera en enkät som skickades till alla Sveriges län med syfte att hitta skillnader och likheter mellan länen vad avser synsättet på hanteringen av täktansökningar. Ansökningsprocessen kan delas in i tre etapper och totalt 16 steg. Ansökningsprocessen inleds med en samrådsprocess där verksamhetsutövaren, myndigheter, föreningar, intressegrupper, organisationer och allmänheten får ge sin syn på den tilltänka verksamheten. Nästa etapp i ansökningsprocessen är att skapa de ansökningshandlingar och den miljökonsekvensbeskrivning som skall ligga till grund när länsstyrelsen beslutar om den tilltänkta verksamhetens tillåtelse. Tredje etappen är den handläggning som sker på länsstyrelsen med eventuell kompletteringsremiss, inhämtning av yttrande från berörda, beslut, eventuell behandling av överklagande mm. I ansökningshandlingarna ska det även ingå ett avsnitt om hur området ska behandlas efter det att brytningen är avklarad. Av den anledningen bestämdes att ett kortare kapitel i arbetet skulle behandla just efterbehandlingen av täkter. I kapitlet om efterbehandling beskrivs kortfattat om vad som är viktigt att tänka på vid efterbehandlingen, vad som kan vara framtida markanvändningen, hur slänter bör utformas, vad successiv efterbehandling är, hur avbaningsmassor kan återanvändas samt vad som är viktigt vid vegetationsetablering. Enkäten i arbetet består av 22 stycken frågor med varierande komplexitet. Utrymme har getts för enkla frågor om produktionsmängder, antal täkter, vilka krav som ställs på ritningar, MKB och ansökan. De flesta frågorna är dock av diskuterande karaktär, dvs. frågor som kräver motiveringar med intentionen att hitta olikheter och överensstämmelser i synsätten hos länen och täkthandläggarna. Det som kan sägas om enkäten är att svaren på enskilda frågor oftast består i några alternativa betraktelsesätt, där täkthandläggarna gruppvis är överrens medan andra täkthandläggargrupper har ett helt annat synsätt på frågan. Arbetet avslutades med att reflektera över ansökningsprocessen som sådan, samrådens betydelse för skapande av tillförlitliga och grundliga handlingar. I den avslutande delen behandlades också gränsdragningsproblematiken med betydande miljöpåverkan, att husbehovstäkter kan ha betydande miljöpåverkan men ändå vara undantagen från den normala ansökningsprocessen. Samrådets betydelse för kompletta ansökningshandlingar och därmed begränsad miljöpåverkan från ev. täktverksamhet behandlades också i det avslutande kapitlet.