I detta examensarbete undersöks Skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån Skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens Skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på Skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens Skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Utgångspunkten för vårt examensarbete var att titta närmare på elevers skrivutveckling. Syftet med undersökningen var att se om det genom meningsfulla skrivövningar går att uppnå skrivglädje och skrivutveckling. Undersökningnen har bedrivits vid två skolor och baseras på en klass vid varje skola. Eleverna som medverkat i undersökningen har befunnit sig i skolår 4-5 i Piteå kommun. Resultatet har baserats på elevernas Skrivuppgifter, observationer av eleverna och intervjuer med lärare.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det är möjligt att påverka elevernas skrivglädje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i Piteå. En klass läste Svenska A och två klasser läste Svenska B. Våra mätmetoder bestod av två enkäter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspänt arbetsklimat.

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir.

Syftet med vår undersökning var att se om vi som blivande pedagoger kunde öka elevernas läslust med hjälp av ett tematiskt arbete kring skönlitteratur. Vi har använt oss av olika litteraturer kring forskning av läslust. Vår undersökning är genomförd under vår VFU i en årskurs 4 i Luleå kommun. För att få en bredare kunskap om elevernas läsvanor och läslust har enkätundersökningar, intervjuer och observationer genomförts. Vårt arbete är av kvalitativ karaktär.

Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1?5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill även ta reda på om gymnasielärare använder sig av ett processorienterat arbetssättet som en metod i undervisningen. För att få en överblick av olika sätt att se på skrivundervisning så har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som är aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssätt och dess utveckling. I bakgrunden har jag även skrivit om hur Skrivuppgifter bedöms.

Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre Skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur föräldrar och barn upplever de läs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda på hur föräldrarna upplever samarbetet med skolan beträffande de läs- och Skrivuppgifter som skickas hem.I Vetenskapsrådets (2006) text framhålls det att föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar beträffande barnets läs- och skrivutveckling. Därmed är det angeläget att verksamma pedagoger i skolan får kunskap om barns och föräldrarnas upplevelser och hur föräldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning beträffande barns möte med skriftspråket och dess inverkan på barnets egna läs- och skrivutveckling. Därtill framhålls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, där ett barn och en förälder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer någon form av läs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjärdedelar av informanterna upplever läs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syftet med vårt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförråd ökade genom läsning av engelska skönlitterära texter. Vårt arbete i gymnasieklassen på samhällsprogrammet årskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett så rättvist resultat som möjligt skulle kunna uppnås. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkäter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kända kunskapsnivåerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak på ett positivt utfall på så sätt att det var ett aktivt deltagande från elevernas sida, i det stora hela med goda språkliga prestationer.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför Skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till Skrivuppgifternas utformning.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur föräldrar och barn upplever de läs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda på hur föräldrarna upplever samarbetet med skolan beträffande de läs- och Skrivuppgifter som skickas hem.I Vetenskapsrådets (2006) text framhålls det att föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar beträffande barnets läs- och skrivutveckling. Därmed är det angeläget att verksamma pedagoger i skolan får kunskap om barns och föräldrarnas upplevelser och hur föräldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning beträffande barns möte med skriftspråket och dess inverkan på barnets egna läs- och skrivutveckling. Därtill framhålls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, där ett barn och en förälder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer någon form av läs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjärdedelar av informanterna upplever läs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka tankar eleverna hade om könsroller och om det var möjligt att genom olika praktiska övningar och föreläsningar öka deras medvetenhet i ämnet. Undersökningen valde vi att göra i två klasser, i årskurs sju respektive årskurs åtta för att få ett bredare underlag för undersökningen. Vi delade ut två enkäter till eleverna, vecka ett respektive vecka sex, detta för att se vilka tankar de hade om könsroller innan vårt arbete startade och slutligen att ta reda på om deras medvetenhet hade ökat efter slutförandet av arbetet. Vi arbetade, under sex veckor, med eleverna i ämnet könsroller på deras svensklektioner där vi arbetade på olika sätt. Det fick göra olika värderingsövningar och Skrivuppgifter, de fick även läsa varsin bok, diskutera i mindre grupper samt att vi hade några korta föreläsningar för eleverna.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s.