Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar Skolresultat..

TitelPåverkar kost och motion skolprestation?En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och Skolresultat.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och Skolresultat.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras Skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbundenfysisk aktivitet och kost.MetodData i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS.Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och deras Skolresultat.

Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar Skolresultat..

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar ? som representanter av det manliga könet ? i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i Skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas Skolresultat.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att genom en litteraturgranskning undersöka om ökad fysisk aktivitet har något samband med inlärningen och skolprestationerna hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: Litteratursökningen i databaserna CINAHL och Academic Search Elite resulterade i 15 artiklar som publicerats de senaste fem åren. Artiklarna har kvalitetsgranskats och därefter sammanställts. Resultat: Fysisk aktivitet i samband med inlärning har i ett flertal studier visat sig leda till positiva resultat genom snabbare svarstid, noggrannhet och uppmärksamhet. Barnen som deltog i aeroba aktiviteter blev mer uthålliga och kunde behålla fokus längre vid de kognitiva testerna.

Denna uppsats undersöker fyra samhällskunskapslärares attityder till och användning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en så kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhämtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningsläget med fokus på svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns också med.

Vi har valt att se hur forskningen i ämnet modersmål är förankrat i praktiken, eftersom modersmålet har stor betydelse för invandrarelevers Skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmålets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svårigheterna med modersmålsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med två kommunpolitiker, två rektorer och fyra modersmålslärare. Genom våra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger på modersmålslärarna, inte på ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom är forskningen inte väl förankrad i den dagliga verksamheten..

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och Skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag..

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på Skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna.

Från massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lärare är vi några av de i samhället som i framtiden kommer beröras av den. Det är därför aktuellt att titta på hur den ser ut. Vilka aktörer är det som pratar om skolans kvalitet och lärarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbättra Sveriges Skolresultat. Medias roll är av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrån media. Viktigt för vår undersökning har varit hur språket ger betydelse och konstruerar gemensamma föreställningar om skolan.

BAKGRUND:Läxläsning och framgångsrika Skolresultat hänger ihop och handlar om framgångsrika relationer som barn och elever kan uppnå i ett samspel med sin omgivning.Modersmålets användning parallellt med förstaspråket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andraspråksinlärning. Pedagogerna och föräldrarna är nyckelpersoner till elevernas framgång i både språkutvecklingen och de resultat som de uppnår i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie är att ta reda på hur föräldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmål under läxläsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie är av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar på urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmål vid läxläsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmålvid läxläsning utan förstaspråket kompletterade andraspråket och vice versa..