SammanfattningSyftet med denna studie är att öka förståelsen för rektorers ansträngningar för att höjaSkolresultaten. Såväl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och Skolresultat. En bra skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. Därför läggs ett särskilt fokus i studien på att öka förståelsen för de kraftigavariationerna i Skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrån ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen består av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger på intervjuer medrektorer samt dokumentanalys från skolorna. Intervjuerna bygger på frågor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur inställningen till matematik i förskolan skiljer sig åt mellan föräldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar på vikten av föräldrars engagemang för barns Skolresultat. De barn vars föräldrar engagerar sig i barnens lärande inom ett ämne får ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade föräldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgångspunkter har vi främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och då företrädesvis utbildningskapitalet.

Aktuell forskning visar att svenska Skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Forskning visar att rörelse har betydelse för läs- och skrivinlärning när rester av reflexer från småbarnsåren kan försvåra läs- och skrivinlärning när koncentration och handmotoriken störs. Koncentrationsförmåga har en indirekt betydelse för läs- och skivinlärningen när detta till viss del kräver koncentration från barnet sida. Forskning visar även att mer rörelseövning i skolan ökar barns Skolresultat i svenska och barn med läs- och skrivsvårigheter stärker sina resultat. Det finns även forskare som menar att motorik och läs- och skrivinlärning inte har något samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade Skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga Skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka..

I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen.

BakgrundEnligt tidigare forskning är uppfattningen om läxor olika hos elever, föräldrar och lärare. Läxors syfte och påverkan kan få skilda svar beroende på vem du frågar. I Sverige finns det forskning som visar på en norm som efterfrågar ansvarstagande elever och föräldrar genom läxor.SyfteVår studies syfte är att undersöka lärares upplevelser av fenomenet läxor, samt dess påverkan av elevers Skolresultat. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad för läxor ger läraren ut? Vad är syftet med att ge ut läxor? Hur anser lärare att läxorna påverkar skolgången för eleven? Får eleven hjälp med uppgifterna hemifrån?MetodVi har gjort åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras Skolresultat. Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers Skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro.

En oro för svenska elevers sjunkande Skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas Skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall?Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.