Fallgrop eller frälsning? - En studie av samhällskunskapslärares datoranvändning
Denna uppsats undersöker fyra samhällskunskapslärares attityder till och användning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en så kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhämtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningsläget med fokus på svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns också med. Den teoretiska bakgrunden har använts vid analysen av intervjumaterialet. I intervjuerna framkommer flera olika attityder och användningsområden av datorerna. Lärarna ser problem med att datorerna inte alltid används till skolarbete under lektionstid. I en del fall riskerar detta, enligt lärarna, att ha en negativ inverkan på elevernas skolresultat. Samtidigt är lärarna övertygade om att en rätt använd dator kan gynna eleven. Datorn kan således öka klyftorna mellan höga och låga skolresultat, menar lärarna. I den konkreta undervisningssituationen används datorerna främst till informationsinhämtning samt vid föreläsningar och presentationer. Detta är lektionsmoment som lärarna väl kunnat använda sig av före en-till-en-satsningen, och utgör således exempel på strechadhet i lärarnas undervisning. Av det som går att tolka från lärarnas egna berättelser är det högst tveksamt om dem fått tillräckliga förberedelser från huvudman och skolledning, inför och efter en-till-en-projektet sjösattes. Forskningen om hur datorer kan användas i en-till-en-miljöer på gymnasienivå är knapp.