Bakgrund: Intag av en balanserad Skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt Skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad Skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad Skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att Skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och Skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och Skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och Skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och Skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar Skollunch i grundskolan genom att kartlägga Skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Det är allt vanligare att skolelever hoppar över lunchen som serveras i skolmatsalen. Avstår de lunchen på grund av maten eller har miljön i matsalen någon inverkan? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolmaten och matsalsmiljön påverkar eleverna när de väljer om de ska äta Skollunch eller inte. Syftet är också att belysa vilka faktorer i matsalsmiljön som påverkar mest huruvida eleverna väljer att äta lunch eller inte. Studien avser även att undersöka om eleverna upplever att de har möjlighet att påverka skolmaten och miljön i matsalen.

Lokalisering och därmed anpassning till specifik marknad kan förbättra en webbplats användbarhet. Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka vad i innehållet som kan behöva lokaliseras i den svenska webbplatsen PlanEatSmile ([www]) inför lansering i Storbritannien. PlanEatSmile är kortfattat en webbplats vars syfte är att stödja bra matvanor och bra matval och riktar sig till barnfamiljer. Med fallstudiestrategi som grund har dels en litteraturstudie utförts där främst jämförelser av kostrekommendationer och vanor mellan Sverige och Storbritannien undersökts. Även intervjuer med brittiska informanter har genomförts för att undersöka vad de har för vanor runt mat.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen Skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av Skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

Övervikt, fetma och även sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar och diabetes har ökat globalt de senaste decennierna. Sötsaker har visats spela en stor roll för denna ökning. Många ungdomar har på sina gymnasieskolor tillgång till sötsaker av olika slag. Denna undersökning har granskat om tillgängligheten av sötsaker påverkar ungdomarnas inköp av dessa livsmedel och om ungdomarna själva tror att deras köpvanor skulle påverkas vid ett hälsosammare utbud på respektive skolas kafeteria. Ett eventuellt samband mellan inköp och hur ofta ungdomarna äter Skollunch och inköp med avseende på könsskillnader har också undersökts.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av Skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta Skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör Skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av Skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har Skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring Skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.

Skolmaten är ett ständigt omtalat och debatterat ämne. Flera studier som genomförts på ungdomars matvanor visar att det blir allt vanligare att elever i högstadiet avstår från att äta Skollunch varje dag. Hammarö kommun genomför våren 2007 ett projekt med målet att få fler elever att i större utsträckning än tidigare få i sig ett näringsriktigt sammansatt, varmt mål mat under skoldagen. Projektet genomförs i form av att köttbullar, kokt potatis, sås och lingonsylt dagligen serveras som alternativrätt till den ordinarie maten på matsedeln. Då skolmaten är känsligt ämne har detta fått stor genomslagskraft i media och många har velat yttra sig i frågan.

Fri Skollunch blev lagstadgat i Sverige 1997. Den nuvarande lagen säger dock inget om matens kvalitet. Kvalitet handlar exempelvis om att leva upp till gästers förväntningar och till Livsmedelsverkets rekommendationer. Näring, säkerhet, medicinska och religiösa aspekter ingår i dessa rekommendationer. Recept kan i sammanhanget ses som en kvalitetssäkringsmetod.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring Skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk Skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, Skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work withthe students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunchand see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigatehow teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to theeducational meal by both the Swedish government and the schools.The study was conducted with the help of observations studies in two elementaryschools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schoolsthe survey was conducted in the school canteen.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över Skollunchen. En del äter något annat istället andra äter inget alls. Syftet med undersökningen är att studera lunchvanorna hos elever i årskurs nio i Göteborgsområdet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 148 elever från åtta olika klasser. Enkäterna kompletterades av två parintervjuer och en gruppintervju för att få utförligare information.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten är tillräckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansåg att skolmaten smakade illa och att många elever inte åt lunch över huvudtaget. Det finns studier som påvisat att elevernas inlärnings - och koncentrationsförmåga har påverkats negativt av utebliven Skollunch.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att få fram vilka åsikter som förekommer om skolmaten. I vår frågeställning och analys har vi fokuserat på elevinflytande och förbättringar av skolmaten. Vårt resultat visar att det inte förekommer några större skillnader mellan pojkar och flickors åsikter om mat.