I denna studie utformas en prediktionsmodell för försäljningspriser på Skogsfastigheter i Sverige. Syftet är att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris Skogsfastigheter i Sverige förväntas säljas.Modellen bygger på multipel linjär regressionsanalys av Skogsfastigheter sålda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingår i modellen är geografiskt läge, virkesförråd, bonitet, befolkningstäthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försäljningspriset med en förklaringsgrad på 90.0 procent, vilket är tillräckligt högt för att målet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen också funnit intressanta strukturella samband..

I denna uppsats har vi undersökt olika kategorier köpare av Skogsfastigheter för att undersöka omnågon kategori missgynnas på marknaden.Bakgrunden är att det i branschpress har gjorts gällande att juridiska personer, på grund avgällande skattelagstiftning, missgynnas på markanden för Skogsfastigheter.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört såväl en dokumentstudie som intervjueri en intensiv beskrivande undersökning med deduktiv ansats.Undersökningen visar att juridiska personer inte upplever sig som missgynnade på marknaden.De tillstår dock att de har svårt att hävda sig prismässigt mot fysiska personer men menar att detär en naturlig del av en öppen och fri marknad.I vår dokumentstudie har vi dock kunnat konstatera en rad förutsättningar i såvälskattelagstiftningen som jordförvärvslagen som försvårar för juridiska personer att hävda sig påmarknaden för Skogsfastigheter. Detta samtidigt som en stor del av respondenterna enligt egenutsago är dåligt insatta i skattelagstiftningens konsekvenser.Vi har också konstaterat att väldigt litet forskning, om skogsbrukets ekonomi, bedrivs vidsvenska lärosäten.Dessutom har den nuvarande regeringen inlett sitt arbete med att avskaffa förmögenhetsskattenvilket, om det genomförs, påverkar slutsatsen i den här uppsatsen..

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försäljningspriser på Skogsfastigheter i Sverige. Syftet är att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris Skogsfastigheter i Sverige förväntas säljas.Modellen bygger på multipel linjär regressionsanalys av Skogsfastigheter sålda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingår i modellen är geografiskt läge, virkesförråd, bonitet, befolkningstäthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försäljningspriset med en förklaringsgrad på 90.0 procent, vilket är tillräckligt högt för att målet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen också funnit intressanta strukturella samband..

Med jämna mellanrum byter Skogsfastigheter ägare. Arv, gåva, köp och expropriering kräver en fungerande värdering. Värderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjälp av någon av de gängse värderingsmetoderna. För att värderingar skall hålla god kvalitet även då erfaren personal ej finns att tillgå behövs ytterligare metoder. Målet med studien är att undersöka variabler som påverkar priset vid en försäljning av en skogsfastighet. Variablerna används sedan för att sätta ihop en modell för värdering. Denna studie baseras på data från 48 genomförda köp av Skogsfastigheter i Kalmar län.

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena Skogsfastigheter..

Under de senaste 20 åren har priset på Skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset på Skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte längre gälla. Utöver värdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag värdet av ickemonetära resurser som tidigare hade en begränsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som bonitet och åldersfördelning påverkar en skogsfastighets avkastning. Men är det självklart att dessa faktorer även påverkar Skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta då förklaras av att tidigare prispåverkande faktorer inte längre beaktas i fastighetsvärderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer påverkar fastigheters pris; däribland åldersfördelningen och boniteten.

Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många Skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara.Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska Skogsfastigheter.Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska Skogsfastigheter.

Prisstegringen på skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av Skogsfastigheter.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i Skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av Skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på Skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

I Sverige finns det ett stort antal Skogsfastigheter som årligen ska genomgå generationsskifte, det vill säga överlåtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstår vanligen problem av ekonomisk karaktär, där både överlåtare och mottagare av skogsfastigheten är intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlåtelsen. Dock är det viktigt att även ta hänsyn till den framtida ekonomiska situationen för både överlåtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie är utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlåtelseformer vid generationsskiften av olika typer av Skogsfastigheter. Målet med studien är att finna ett bidrag till rådgivningsunderlag som fungerar för Skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsättningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgång angående skatteregler som påverkar ett generationsskifte, samt de olika överlåtelseformerna, genomförts.

Intresset för att investera i Skogsfastigheter växer och antalet förstagångsköpare på marknaden ökar. Beskattning av Skogsfastigheter är en komplicerad lagstiftning där skogsägarkåren generellt har en relativt låg kunskapsnivå. Olika skogsägare kan ha olika skattemässiga förutsättningar vid köp av en skogsfastighet och en väl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbättrad ekonomisk situation för den enskilde skogsägaren. Syftet med studien är att utreda hur olika ägarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsättningar vid köp och ägande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika ägarkategorier och fastighetsstorlekar. För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att beräkna kassaflödet över en tioårsperiod för förstagångsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende på om dessa nyttjar positiv räntefördelning eller ej.

Den senaste femårsperioden har ett par mycket kraftiga stormar drabbat skogsbruket i Sydsverige. Detta har medfört såväl fördärvade livsverk, ekonomiska förluster och en stor mängd merarbete för drabbade skogsägare. Ändå verkar inte skogsfastighetsmarknaden ha tagit så stor skada som det först kunde vara rimligt att anta. En del av den positiva prisutvecklingen på skogsfastighetsmarknaden beror sannolikt på externa faktorer som påverkat spekulanternas tilltro till den framtida fastighets- och virkesmarknaden.Arbetet är baserat på litteraturstudier tillsammans med bearbetning av försäljningsdata från LRF-Konsult i Kalmar län för 256 skogsfastighetsöverlåtelser som LRF-Konsult har hanterat under perioden 2005-2006, samt 74 telefonintervjuer med dessa säljare till dessa fastigheter.Trots motgångarna med stormar och barkborrar så har fastighetsmarknaden i området klarat sig bra under perioden 2005-2009. Skogsfastigheter i Kalmar län har under perioden varit klart lönsammare än att investera i de 30 mest omsatta aktierna på OMX Stockholmsbörsen.

Skogsfastigheters skötselprogram är av stor betydelse när det kommer till ekonomiska aspekter som kassaflöden. Genom att nuvärdesoptimera skogskötseln för fem verkliga fastigheter och jämföra resultatet med en skogsbruksplans ekonomiska utfall har skillnader identifierats. Inom ramen för en fallstudie har arbetet utgått från Handelsbankens perspektiv av fastigheternas ekonomiska potential kring kassaflöden. Kassaflöden är av central betydelse för bankers kreditanalyser av enskilda Skogsfastigheter. Målet med fallstudien är att undersöka vilken skillnad i kassaflöde det blir under en tioårsperiod när man jämför utfallet av optimerade planer från Heureka PlanVis mot traditionella skogsbruksplaner. I fallstudien studeras fem verkliga fastigheter, vilka är spridda över hela Sverige och har både en Heureka-plan och en traditionell skogsbruksplan.

Långsiktig planering av privata Skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i någon större skala, till skillnad från storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits på marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för långsiktig planering, vidareutvecklats så att det går att använda även på mindre fastigheter. IP optimerar nuvärdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet Utifrån avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvändiga provytedata till varje avdelning från en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krävs vid användning av IP undviks. En analys med IP sträcker sig över hundra år.