I denna fallstudie skapas förståelse för Projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur Projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Projektorganisationer är en allt mer förekommande typ av organisation där det dagliga arbetet utförs nästan uteslutande i flera, temporära projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner är inte i projektform utan finns där på permanent basis i organisationen. En problematik som återfinns i Projektorganisationer är att det råder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer långsiktiga mål. Syftet med denna studie är att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt.

I denna fallstudie skapas förståelse för Projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur Projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har Projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser är ett relativt nytt område, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krävs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kännetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga Projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie är att med hjälp av två fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad på sekundärmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan härledas till ett projekts olika delprocesser.

Kunskapsöverföring har visat sig vara problematiskt i Projektorganisationer på grund av projektens tydliga avgränsningar. Byggbranschen är en projektorganiserad bransch som av olika anledningar har problem med kunskapsöverföring mellan projekt. Vi finner det därför intressant att undersöka kunskapsöverföring mellan projekt i byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur faktorer gällande kultur och struktur påverkar kunskapsöverföring mellan projekt i byggföretag samt om och hur dessa faktorer skiljer sig mellan traditionella projekt och partneringprojekt. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts vid byggföretaget NCC i Luleå.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i Projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Syftet med studien är att förstå vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom ämnet är förhållandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) är målet med studien också att lämna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som påverkar den interna rörligheten. Fokus läggs på faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie åsyftades att mer ingående kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder på att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som påverkar den intern rörligheten.

Implementering av integrerade affärssystem har blivit allt vanligare. Många forskningsprojekt har fokuserat på användarna och hur de har upplevt systemen. Vår fallstudie av Sardus byte av affärssystem syftar till att se hur arbetsprocess och kravformulerande vid val av affärssystem är viktiga faktorer för hur väl systemen faller ut. Arbetsprocessen förutsätter en väl sammansatt projektgrupp med representanter från alla nivåer i organisationen och kravställandet ska också involvera alla nivåer för att täcka in de olika informationsbehov som finns i en organisation beroende på var den hanteras och med vilket syfte. Vi finner i vår fallstudie, som beskriver en tvåårig process för att byta system, ett skolboksexempel på en lyckad satsning både vad gäller arbetsorganisation och kravställande.

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs Projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt.

Uppsatsen utgår ifrån Agency- och Stewardship Theory samt Project Governance som bakgrund till att beskriva hur Projektorganisationer arbetar med styrning av projekt. Studien ämnar skildra hur styrning av projekt påverkar projektbeställares och projektledares arbete i projekt vad gäller tillsyn, tillit samt kommunikation. För att göra detta är studien baserad på sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter som verkar inom olika branscher på arbetsmarknaden. Datan från intervjuerna bearbetades sedan med s.k. deduktiv tematisk analys för att göra den mer presenter- och hanterbar.Agency- och Stewardship Theory är nära sammankopplade med Project Governance, även om de i sig själva är helt skilda.

Dagens företagande innebär i en allt större utsträckning arbete i projektform.Denna förändring har skett i en ökande takt och studier visar att projektportföljen i enorganisation kan växa med så mycket som 50 % per år (Deloitte, 2006). Konsekvensen har blivit att många företags Projektorganisationer inte har anpassat sigtill ökningen av antalet projekt och en formell metodik för att värdera projektkandidatersaknas ofta. Detta medför att värdefulla resurser hamnar i ?fel? projekt.Portföljstyrning, eller Project Portfolio Management, bildar den värdefulla bron mellantraditionell verksamhetsstyrning och projekthantering. Denna förvaltning möjliggörmaximering av projektens bidrag till företagets totala framgång (Levine, 2008).

Anledning till studiens initiativtagande är att det inom området inköp av prefabricerade betongstommar saknas riktlinjer för hur alternativa entreprenadformer skall behandlas. I ett byggprojekt står stommen för cirka 15-25 % av totalkostnaden för ett byggprojekt. År 2008 köpte Skanska in prefabricerade betongstommar för en summa av 815 miljoner kronor. I 50 projekt uppgick stomkostnaderna över 10 miljoner kronor och stod för 71 % av totalkostnaden för det årets stominköp. Om entreprenadformen kan påverka resultatet så är det stora kostnader som kan minskas.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga Projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.