Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka bestämmelser i Minerallagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken som berör varandra under processen att söka och erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för koncessionsmineraler. Minerallagen är den lagstiftning som reglerar utvinningen av koncessionsmineraler i Sverige och är en lagstiftning med en lång historik. Gruvnäringen i Sverige sträcker sig tillbaka till 1200-talets bergsbruk och med tidens gång har Minerallagen utvecklats till den lagstiftning som gäller idag, en koncessionsrättslig minerallag med inslag av inmutningsrätt. Utgångspunkten var att undersöka hur en gruvverksamhet kan bedrivas inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Undersökningen utfördes enligt traditionell juridisk metod, det vill säga genom studier av lagstiftning, förarbeten och doktrin.

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom Minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt Minerallagen och även vissa andra lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Den 1 juli 1992 trädde Minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikraftträdandet kom den gruvrättsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen är en exploateringslag vari en avvägning gjorts mellan markägarnas, prospektörens och samhällets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsägarens ställning vid mineral- prospektering. Framställningen bygger främst på förarbetena till mineral- lagen och 1974 års gruvlagstiftning.

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom Minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt Minerallagen och även vissa andra lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Detta arbete handlar om arbetsplaner inom Minerallagen. En arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

Syftet med uppsatsen är att analysera de bestämmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. Tillståndsprocessen berör främst tre lagar: Minerallagen, miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rättskällor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörättsliga systemet av bestämmelser. Teoridelen inleder med att kartlägga det rättsliga systemet i sin helhet, därefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa främjar målet om hållbar utveckling. Vi har begränsat oss på fastighetsrättens område.

Sveriges gruvnäring har en lång historia som sträcker sig ända till medeltiden. Lika länge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgångar. Regleringens syfte har varit mångfacetterat. Det har bl.a. gällt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptäckt och utnyttjande av mineraler.

I denna uppsats behandlas frågan om äganderätt till mineraler. Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av fastighetsbegreppet utreda hur synen på äganderätt till mineraler ser ut i Sverige och om senare förarbeten medfört att frågan blivit mer oklar. Metoden är baserad på den rättsdogmatiska metoden. Tillgången till doktrin och praxis har varit starkt begränsad och utredningen är därför främst baserad på förarbeten. I uppsatsen läggs särskild vikt på principuttalanden från lagstiftaren.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle.Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär.Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället.