: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur korruptionen i Vietnam påverkar företagsverksamheten ur företagens och organisationernas perspektiv. Vidare är syftet att redogöra för vad företagen och organisationerna anser att Vietnams Medlemskap i WTO kan bidra med för att minska korruptionsrisken. Vi ser att påverkan av korruptionen på företagsverksamheten uppfattas av samtliga företag och organisationer som negativ. WTO och dess Medlemskap bedöms kunna påverka genom ökad transparens, öppenhet och tydligare spelregler. WTO och dess Medlemskap skulle utöver dagens inflytande också genom att bli berättigade till sanktioner mot landet, kunna minska korruptionen.

: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur korruptionen i Vietnam påverkar företagsverksamheten ur företagens och organisationernas perspektiv. Vidare är syftet att redogöra för vad företagen och organisationerna anser att Vietnams Medlemskap i WTO kan bidra med för att minska korruptionsrisken. Vi ser att påverkan av korruptionen på företagsverksamheten uppfattas av samtliga företag och organisationer som negativ. WTO och dess Medlemskap bedöms kunna påverka genom ökad transparens, öppenhet och tydligare spelregler. WTO och dess Medlemskap skulle utöver dagens inflytande också genom att bli berättigade till sanktioner mot landet, kunna minska korruptionen.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur Medlemskap samt medlemskort påverkar kundernas köpbeteende. Vi utformade en enkät som 43 personer svarade på och jämförde därefter svaren med teori. Resultaten visar indikationer på att kundernas köpbeteende påverkas av både medlemskort och Medlemskap. .

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-Medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-Medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-Medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna.

Vilka argument framförs mot Turkiets Medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets Medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas Medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare Medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa Medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare Medlemskap. De berättar om ett Medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i Medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt Medlemskap på dopet.1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för Medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande.

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får Medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs Medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet är att förklara Turkiets långa väg mot EU-Medlemskap med hjälp av en jämförelse med Polen. Vårt teoretiska ramverk är en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen består av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgångspunkt i universella principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgränsning i den europeiska kontexten.

Det Svenska Medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förändrat förutsättningarna för småföretagen i Norrbottens län. Syftet med denna uppsats är belysa hur Sveriges Medlemskap i EU påverkat exportförutsättningarna för småföretag i Norrbottens län, sammanställa en survey på några tidigare gjorda EU-projekt där vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha påverkat exportförutsättningarna för Norrbottniska småföretagen, identifiera om Sveriges Medlemskap i EU kan ha påverkat exportförutsättningarna för två redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens län samt identifiera vilka för och nackdelar EU-Medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska småföretags exportförutsättningar. Slutsatsen blev att EU-Medlemskapet inneburit både positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sägas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.

Syfte ? Syftet med denna studie är att identifiera om valutan utgör ett hinder i utlandshandeln för svenska småföretag och undersöka om ett Medlemskap i Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) skulle kunna minska det motstånd som företag upplever inför utlandshandeln. Argumenten att EMU skulle underlätta för företagens utlandshandel har använts i debatten för eller emot ett Medlemskap i över tio år.Metod? Metoden i denna studie har byggt på en kvantitativ undersökning i form av en enkät till 21 olika svenska småföretag. Svaren analyserades i ett spridningsdiagram och en regressionsanalys.

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer, samverkan och effekter av Medlemskap för den upplevda nyttan av Medlemskap i ett kreativt nätverk samt att förklara hur styrkan i sociala band, tillit, inställning till gåvor, inställning till bidrag, och likheter påverkar kunskapseffekter och resultateffekter i ett kreativt nätverk. Kreativa nätverk är lokala företagsbyar av småskaliga kreativa företagare som är verksamma inom den kreativa näringen, såsom design, dans, musik, media. Det utmärkande för företag inom den kreativa näringen är att de tillhandahåller produkter som har ett symboliskt värde för kunden såsom image, idéer, känslor och upplevelser. Kreativitet är en individuell egenskap och en social process som är beroende av samspelet med andra individer, särskilt andra kreativa aktörer. Studien genomfördes som en survey vid ett kreativt nätverk, data samlades in via enkäter, och det insamlade materialet analyserades med statistiska metoder.

I denna uppsats analyseras debatten kring Turkiets ansökan om Medlemskap i EU. Argument för och emot Turkiets Medlemskap analyseras utifrån tre kategorier: pragmatiska, värdegrundsorienterade och moraliska argument. Dessa kategorier hänförs till olika idealtyper. Idealtyperna kopplas i sin tur till en övergripande inställning till EU.Analysen av debatten bringar i första hand klarhet i argumentationen i det specifika studerade fallet. Genom att relatera argumenten till idealtyper, som utgår från grundläggande inställningar avseende EU:s identitet, tillförs också en generaliserande ambition.Den största delen av argumentationen har upptagits av pragmatiska argument.

Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska värderingarna, den västliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, där "Turken" sedan länge varit Europas "Andre" vars egenskaper har ändrats i takt med Europas förutsättningar.Turkiet har, trots att det i år är tjugo år sedan de ansökte om fullvärdigt Medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet så har man de senaste åren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgärdat förhandlingarna kan förstås i förhållande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa värden som är grundade på en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gällande.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om Medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.