Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället.

Denna uppsats handlar om Medlemskap i körer. Uppsatsen utgår ifrån Södertörns studentkör i Flemingsberg i södra Stockholm. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som gör att individer börjar sjunga i kör, samt vad det är som gör att de stannar kvar som medlemmar.Uppsatsen vilar på data som har samlats in från Tone Bianca Dahls och Hans Lundgrens böcker om körer. Dessa utgör huvuddelen av materialet. Deras antaganden förstärks genom att de kopplas till marknadsförings-, motivations- och organisationsteorier.Huvudantagandet i denna uppsats är att det är viktigt för körer att både attrahera nya medlemmar liksom att behålla befintliga.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.

The Swedish Social Democratic Party was for a long time skeptical of Sweden?s opportunitiesto apply for membership in the European Community. Sweden?s longstanding policy ofneutrality was until the dramatic changes in Eastern Europe 1989 seen as an obstacle tomembership. These changes were an important factor to why the social democratic partychanged their position on the EC and in October 1990 applied for membership.

Syftet med studien är att analysera effekter av integration på prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltså till att klargöra huruvida antalet år som medlem i EU har påverkat prisutjämningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrån prisdata på mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och ägg inhämtad från EIU. Priskvoten beräknas och jämförs mellan varje enskilt medlemsland i förhållande till EU12. Härutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt Medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett Medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett Medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt.

SammanfattningBakgrund och problemdiskussion: År 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv års Medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetära unionen (EMU). EMU är en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetärt samarbete mellan medlemsländerna. När Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU när vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige står utanför EMU och företagen handlar med länder i området, uppstår valutarisker för företagen. Vi undrade därför hur de ser på en anslutning till EMU och hur de säkrar sig mot valutariskerna på grund av utanförskapet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag ser på Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt hanterar problematiken med valutarisker.Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod, där vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-området.

Den nytta ett Medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.Förmåner kopplade till Medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenligkaraktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mätaoch därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistikoch mått.Nyttan med ett Medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbundenföreträder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanockså ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete är ytterligare en nytta med Medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genompersonlig utveckling och välbefinnande.

I och med globaliseringen ökar konkurrensen mellan företagen och utifrån detta har värdet av att bevara goda kundrelationer under senare tid hamnat i fokus. Det har skett ett skift från den traditionella transaktionsmarknadsföringen, med produkten i centrum, till relationsmarknadsföringen. Tack vare den informationsteknologiska utvecklingen under de senaste åren har relationsmarknadsföringen fått hjälp framåt. Förbättrade datasystem möjliggör för företag att lagra och använda relevant information gällande sin kundbas. Ett populärt sätt att tillgodose sig information i syfte att stärka relationen till kunden, och på så sätt öka lönsamheten, är att investera i ett kundlojalitetsprogram.

Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att medlemsantalet har minskat. Ett symtom på detta är att 493 personer som betalade sin medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots påminnelser. Syftet med vår D-uppsats är att beskriva Röda Korsets medlemskår, med betoning på ålder och utveckling av medlemssiffror. Vidare ämnar vi att, med fokus på Uppsala, undersöka varför man är/blir medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför många medlemmar har lämnat organisationen. Studien baseras på både sekundär- och primärkällor och använder såväl teorier om frivilligorganisationer från litteratur om sådana, som statistik från Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkät.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids Medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen.

Vår uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor på ett halvår. Det är viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmänheten då organisationerna är beroende av att allmänheten skänker stora summor till deras ideella arbete. På senare år har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir därför väsentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. Vårt syfte är att förklara vad som påverkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.Utifrån den forskning och teori som finns inom området för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tänkas påverka deras redovisning.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till Medlemskap i ?firmor?. Följande frågeställningar har använts: Hur ser deras sociala förhållanden ut? Hur ser deras självbild ut? Varför är de medlemmar?MetodStudien är kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ?firmamedlemmar?, en före detta ?firmamedlem? och två supporterpoliser.

Allt fler företag är medlemmar i ett eller flera nätverk. Vilket värde skapas för företagen genom Medlemskap i ett nätverk? Hur skapas detta värdet och vad är det för värde egentligen? Finns det några faktorer som påverkar värdeskapandet?.