Detta examensarbete är en del av projektet MODPULP som är ett samarbete mellan Boliden och Luleå tekniska universitet. Målet är att simulera innehållet i de roterande kvarnar som mal malm inom gruvindustrin.Uppgiften i examensarbetet har varit att ta fram en mätutrustning för att mäta den effekt som tillförs till innehållet i en kvarn under Malning. Detta har genomförts genom att utgå från en befintlig labbkvarn och till denna utveckla ett nytt mätsystem med tillhörande mjukvara för databehandling och kalibrering.Den tillförda effekten beräknas utifrån uppmätt vridmoment och varvtal. De försök som har genomförts visar att systemet klarar av att mäta både vridmoment och varvtal med god noggrannhet. Teoretiska beräkningar samt genomförda försök antyder en mätosäkerhet för mätning av medelvridmomentet av ±0,2 Nm (motsvarande ca ±2 %).

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk. Man tillverkar kraftliner som är det släta ytskiktet i wellpapp. Massa tillverkas i massabruket och när den kommer till pappersbruket mals den innan den går till pappersmaskinerna. Syftet med Malningen är att förbättra egenskaperna hos massan för att kunna tillverka ett starkt papper. Malningen är en mycket viktig och energikrävande process.

Kalksten och råmjöl sliter kraftigt på allt det kommer i kontakt med. Råmjölet blästrar och kalkstenen gnider sig in i och slår mot materialet i råkvarnskrets 8 vid Cementa AB:s anläggning i Slite. Underhållskostnaderna är stora för råkvarnskrets 8 och i denna rapport utreds möjligheterna att göra besparingar genom ett nytt materialval. Vid valet av material tas hänsyn till nötningsbeständighet, pris och livslängd hos både material och maskin. Nötningsbeständigheten beror av duktilitet, hårdhet, dämpningsförmåga, med mera.

LKAB vill i sitt anrikningsverk i Malmberget utöka produktionskapaciteten med ca 20 % under de närmsta åren. Framförallt är behovet av ökad Malningskapacitet i de befintliga kvarnsektionerna för pelletsslig (internt namngett MPC) av stor betydelse. Eftersom Malning är en energikrävande enhetsoperation finns det ett stort intresse att hitta sätt som möjliggör en reduktion av energiförbrukningen. Därför har en förstudie gällande alternativ kvarnteknik genomförts med specificering mot området rörverkskvarnar för att om möjligt kunna effektivisera tertiärMalningen för MPC. Litteraturstudien redogör på ett förenklat sätt: hur rörverksvarnar blivit introducerade i gruvindustrin, funktionella skillnader mellan vertikala och horisontella enheter samt presentationer av de kvarntyper som i dagens läge har varit mest framgångsrika kommersiellt.

På LKAB:s produktionsanläggning i Malmberget vill LKAB öka produktionskapaciteten med ca 20 % i anrikningsverket. Ett av flera alternativ för att uppnå en sådan kapacitetsökning är att installera en HPGR (High Pressure Grinding Roll) i en av Malmbergets sektioner. Tidigare studier av HPGR har visat på en möjlig kapacitetsökning samt en energibesparing. En försöksserie har genomförts för att undersöka hur väl Malmbergets malm (med interna specifika benämningen PAR) krossas i en HPGR samt om malmens malbarhet ökar. Testerna är genomförda på Hacettepe universitet i Ankara, Turkiet, med deras tryckutrustning anpassad för HPGR undersökningar.

Detta arbete är utfört på beställning av LKAB, vilka vill säkra sin produktion av järnmalmspellets genom att utöka antalet leverantörer av kvartsit. Det är viktigt att säkerställa att kvartsiten håller tillräckligt hög kvalité, och nya produkter måste därför testas. Kvartsit används av LKAB som tillsatsmedel vid tillverkning av järnmalmspellets. Kvartsiten som undersökts i detta arbete kommer ifrån Tornio, Mårnes, Tana och Kvitnes. Syftet med arbetet var att testa kvartsiternas malbarhet, kemiska sammansättning samt undersöka dem geologiskt.

Sönderdelning av malm är ett grundläggande steg i utvinningsprocessen för att separera värdemineraler från övrig sten. I Skandinavien används oftast autogenkvarnar (AG) för Malning. Effektiviteten i sönderdelningsprocessen är väldigt låg. Genom att kategorisera och övervaka parametrarna i processen kan den optimeras. I detta projekt undersöks indirekta mätmetoder för att bestämma fyllnadsgraden i malmkvarnarna, på uppdrag av New Boliden AB.

Denna rapport behandlar den process då ett befintligt koncept på en kaffekvarn skall utvecklas med hänsyn till interaktion och gränssnittsdesign.Litteraturstudier utfördes för att få en djupare kunskap inom ämnen som designprinciper, färglära, semiotik och användbarhet. I förstudien gjordes en marknadsanalys där målet var att få användarens syn på den kaffekvarn som används. Samtliga tillfrågade användare var nöjda med den kvarn som brukas och ansåg att det ljud som uppstår vid Malning är en viktig signal som ges till användaren. Med de kommentarer som uppstod och den marknadsanalys som utfördes skapades en kravspecifikation med krav som att kvarnen skall vara lätt att rengöra och användaren skall förstå dess funktion utan manual.Konceptgenereringsmetoder som moodboard och stimulianalys användes för att generera nya koncept som utvärderades med hjälp av pluralistisk genomgång. Utefter dessa metoder, och den information som under tidigare faser erhållits skapades ett slutligt koncept; en kaffekvarn med lutad display för att öka användarens betraktningsvinkel samt böjda gejdrar för en smidig insättning av filterhållare.

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt Malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

There is an uncertainty in the market for grain forcing the meat/milk producers to review alternative feeds to a larger extent, in order to get control over the feed costs. This has led to that the meat/milk producers need to have a good knowledge regarding how the different feeds influences the animals and which technical equipment to use for handling. For those that produce their own feedmix, there is a need to put interest in new crops and their characteristics to be able to get the knowledge of what is required for their own production. It is beneficial to keep an open dialogue with advisors to be updated in new crops and new technology for feeding. When mixing feed at farm level, the legislation is not very clear since it the target group is large scale mixing plants. We have brought up the most important rules and regulations from the EU parliament Council as well as the ones from the Swedish Board of Agriculture (SJV), regarding feed mixing on farm and factory level. We have studied beans and pea at two different moisture levels, in order to evaluate how the moisture level affects the distribution of particles when milling with a plaitmill and a hammermill.

Alkylrecorsinoler (AR) är fenoliska lipider som främst hittas i klidelarna hos råg och vete. De fem vanligaste homologerna har ett ojämnt antal kolatomer (17-25) i alkylkedjan. Studier har visat att AR är bioaktiva och går att mäta i blod och urin (Ross et al., 2004b), och vetskapen om att AR nästan bara finns i råg och vetekli gör att AR kan komma att användas som biomarkör för intag av fullkorn. Med denna markör kan man från ett blodprov skatta intaget av fullkorn från råg och vete. Intaget av fullkorn i Europa är lågt vilket kan bero på den kompakta strukturen hos fullkornsbröd.

Den här studien analyserar utifrån ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mäta, följa upp och styra energianvändningen på Bolidenområdet, ett gruvområde i Västerbottens län. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som Bolidenområdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartläggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan användas generellt inom Bolidenområdet och specifikt på respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt används nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jämföras mot bästa tillgängliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsåtgärder.

Neutralsulfitkokning av björk möjliggör ett högt utbyte av hemicellulosa, vilket bidrar positivt till flutingens egenskaper och minskar vedkostnaden. Neutralsulfitkoket ska avbrytas när delignifieringen nått tillräckligt långt för att veden ska kunna defibreras skonsamt med en rimlig energiinsats, men innan nedbrytningen av hemicellulosa hunnit accelerera. Syftet med detta examensarbete var att undersöka utbytets och Malningens inverkan på NSSC-massans egenskaper.En laboratoriestudie genomfördes där massan kokades till olika utbyten och maldes vid olika insatser. Resultatet av den studien användes sedan för att ställa om kokaren och raffinörerna på lämpligt sätt vid fabriksförsöken. Massaprover togs ut efter det andra kvarnsteget och skickades för analys.

Vid Boliden Minerals anrikningsverk, i Boliden, planeras ett tellurlakningsverk där det är tänkt att lakningen skall ske i två steg. Varm cyanidlakning görs på flotationskoncentratet och flotationsavfallet skickas för kall cyanidlakning. Varm cyanidlakning görs satsvis och tanken har en maximal gräns för mängden ingående material som styrs av viktsutbyte sulfid hos det ingående material. Ur lakresten från den varma cyanidlakningen planeras för att utvinna tellur genom ytterligare lakningssteg. Även här är det önskvärt att hålla viktsutbytet så lågt som möjligt för att minimera anläggningens storlek.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brännbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushållsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbränning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall från storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall är införande av köksavfallskvarnar i hushåll och storkök.