Malningsoptimering
energioptimering vid LC-malning av
barrsulfatmassa vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk. Man tillverkar kraftliner som är det släta ytskiktet i wellpapp. Massa tillverkas i massabruket och när den kommer till pappersbruket mals den innan den går till pappersmaskinerna. Syftet med malningen är att förbättra egenskaperna hos massan för att kunna tillverka ett starkt papper. Malningen är en mycket viktig och energikrävande process. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur malningen kan optimeras, både genom att få högre massastyrka och minska energiförbrukningen. Potentialen av att installera automatisk mätutrustning så som malgradsmätare och fiberanalys har utvärderats. Kappatalsvariationens betydelse för malningen har också undersökts. En litteraturstudie har gjorts och sammanfattats i arbetet, den ger läsaren en teoretisk grund. Ett antal försök har utförts på pappersmaskin 1?s kvarnar. Prover från dessa försök skickades till Lorentzen & Wettre för fiberanalys. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå har mycket data dokumenterat i sitt intranät, det har legat till grund för de mer teoretiska analyser som genomförts. Samtidigt som malning förbättrar styrkeegenskaper hos massan så försvåras avvattningen av massan på pappersmaskinen ju mer mald massan är. Tillfälle gavs att prova olika malskivor på samma kvarn, men vid provtillfällena var massan så olika i styrka att det var svårt att jämföra resultaten. Innan nytt tillfälle gavs gick skivorna sönder och fick kasseras. Teoretiska jämförelser av malskivorna i de olika kvarnsystemen är svåra att göra då skivorna är av olika typ. En automatisk malgradsmätare skulle spara energi och ge jämnare massakvalitet till pappersmaskinerna. En automatisk malgradsmätare skulle underlätta hanteringen av variationer i kappatal. Vid låga kappatal mals massan ofta onödigt långt, vilket kostar onödigt mycket i energiförbrukning och dessutom kan bli till begränsning på pappersmaskinen. På pappersmaskin 1, som tillverkar produkter som inte kräver lika hög massastyrka som pappersmaskin 2 gör, skulle en automatisk malgradsmätare kunna spara energi motsvarande 1,4 miljoner kr/år. På pappersmaskin 2 skulle en automatisk malgradsmätare vara bra främst ur kvalitetssynpunkt. Fiberanalys har visat att fiberlängden minskar i pappersmaskin 1?s toppkvarnar, så mycket att det begränsar styrkeutvecklingen av massan. Nyttan av online mätning av fibrer bör utredas mer.