Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och Luftkvalitet.Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven.

Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att många skolor och förskolor har allvarliga brister med Luftkvalitet och nedskräpning. Vöfab, som är ett förvaltningsföretag för Växjö kommun, vill utreda situationen på deras förskolor. Med hjälp av enkäter som lämnas ut till personal på 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjälpa till att få en överblick över personalens åsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat.Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig på inomhusklimatets temperatur, buller och Luftkvalitet. Men även andra faktorer så som belysningens inverkan har undersökts.

I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen. Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr.

Lufttätheten hos en byggnad påverkar dess energiprestanda, Luftkvalitet inomhus, ljudisolering och riskerna för fuktskador. Lufttäthet definieras i Sverige oftast utifrån klimatskalet, i enlighet med tidigare byggnadsregler och den svenska definitionen för passivhus. Däremot finns det idag inga specificerade myndighetskrav på lufttäthet i Sverige. I examensarbetet undersöks lägenheterna i ett flerbostadshus i Malmö. Förutom lufttäthetsprovningar enligt SS-EN 13829 gjordes en mottrycksmätning för att bestämma läckaget mellan två lägenheter.

Luleå kommun satsar på att bli årets cykelstad senast år 2016. Det är ett mål som är starkt sammankopplat med kommunens satsning på att höja stadens Luftkvalitet. Idag finns i Luleå ett bra cykelnät med 7 huvudcykelstråk varav 6 går från ytterområdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytterområden måste cyklister ofta cykla genom centrum där huvudcykelstråken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa på centrumhalvön skulle underlätta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det är i stadskärnor av stor vikt att gaturummet utformas på rätt sätt och att det är tydligt var man ska cykla.

??????????????????????????????????????Miljön är alltid en viktig och svår fråga, vi måste hela tiden förbättra oss för att uppnå en mer hållbar miljö. En stor del av Sveriges totala energiförbrukning är idag knutet till våra byggnader och därför måste vi minska deras energibehov. För att byggnaderna ska minska sin förbrukning av energi sätter BBR med jämna mellanrum nya och tuffare krav. Det har bl.a.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne.

I denna rapport genomförs en energikartläggning av Martinskolan i Hökarrängen (Stockholm) med mål att ge åtgärdsförslag för minskad energianvändning, minskade koldioxidutsläpp samt bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.Energianvändningen kartläggs utifrån platsbesök, konstruktionsritningar, tekniska ritningar och uppgifter från leverantörer av el, vatten och värme. Energianvändningen samt föreslagna energieffektiviseringsåtgärder simuleras i VIP-Energy.År 2013 använde sig Martinskolan av 632 MWh nettovärme samt 188,9 MWh el (normalårs- korrigerade värden). Detta beräknas generera 18,8 ton koldioxid. Nettovärmeanvändningen är över genomsnittet för skolor i Sverige, medan elanvändningen är något lägre.Åtgärder för att minska energianvändningen presenteras i två paket. Paket 1 består av enkla åtgärder med låg investeringskostnad: Justering av tidkanal för två ventilationssystem, byte till LED-belysning samt installering av 100 kvm solceller.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker. Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras.

I ett samhälle som allt mer belyser vikten av att minska människans påverkan på sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen på den hållbara staden. I den satsningen är cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bättre fysisk och mental hälsa hos sina medborgare utan även bidra till en klart bättre levnadsmiljö genom bättre Luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning på cykelvägnätet kan därmed också rädda liv både genom förbättrad hälsa men även genom större säkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte är att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett välfungerande och effektivt cykelvägnät, med frågeställningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och användarvänligt cykelvägnät används idag? Sammanställningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvägnätet behöver uppfylla för att kunna säkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, säkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen från Nederländerna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

Alla sorters isaktiviteter utövades utomhus fram till i mitten av 1900-talet. Dettakunde vara blåsigt, regnigt och kallt. Man fick helt enkelt leva medväderförhållandena som var för tillfället. Sen blev kraven högre och möjligheterna atttillgodose dessa krav större. Man byggde väderskydd och med detta följde enstandardhöjning.