Klimathållning i ishallar-ur publikens perspektiv
Alla sorters isaktiviteter utövades utomhus fram till i mitten av 1900-talet. Dettakunde vara blåsigt, regnigt och kallt. Man fick helt enkelt leva medväderförhållandena som var för tillfället. Sen blev kraven högre och möjligheterna atttillgodose dessa krav större. Man byggde väderskydd och med detta följde enstandardhöjning. Denna standardhöjning har fortsatt något med åren men det ärfortfarande rätt kallt inne i ishallar. Detta är något som vi finner acceptabelt eftersomdet är något vi förväntar oss.Jag fick tanken att undersöka vad det skulle innebära om förväntningarna hospubliken istället skulle motsvara de krav som ställs på inomhusklimatet vid övrigainomhusaktiviteter till exempel teater. För att kunna göra detta krävs det att ta reda påvad ett bra inomhusklimat egentligen är. Studier kring bland annat luftkvalitet ochvilka parametrar som påverkar vår upplevelse av klimatet utfördes.Arbetet fortsatte sedan med en objektsstudie på Åby ishall. Detta arbete var merkrävande än väntat då det fanns väldigt lite nerskrivet och den största delen avinformationen har fåtts genom upprepade besök på plats samt genom intervjuer medrelevanta personer. I stort sett hela luftbehandlingssystemet är kvar sedan hallenbyggdes på sjuttiotalet och det finns delar av det som det helt enkelt inte går att hittanågon information om.Därefter inleddes arbetet med att försöka hitta lösningar och möjligheter med attutveckla dagens system till ett ur publikens perspektiv mer optimalt system. Dettagjordes främst med hjälp av litteraturstudier samt hjälp av personal på Chalmerstekniska högskola.