Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Investeringar i mekaniserade utgödslingsanordningar började göras av svenska lantbrukare i mitten på 1900- talet. Med en hög mekaniseringsgrad följer också fler driftstörningar, avbrott och reparationer. Idag hålls över hälften av Sveriges mjölkkor i lösdriftssystem där två typer av golv kan användas ? hela och dränerande golv (s.k. spaltgolv).

Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad Luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa. MetodStudiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod.

Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad Luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp.

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad Luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Examensarbetet har utförts vid ABB Power Transformers i Ludvika i plåtverkstaden, där stora transformatorlådor svetsas ihop. Tillsammans med vår handledare på företaget utformades ämnet för examensarbetet att bedöma Luftkvalitet och arbetsmiljö vid punktsvetsning i koppar. Det fanns misstanke om att exponeringen för koppar var hög och en utvärdering av Luftkvaliteten behövde därmed göras. Ingen tidigare exponeringsmätning vid svetsning i koppar har genomförts i plåtverkstaden. Syftet med examensarbetet var att utvärdera och komma fram till tre åtgärdsförslag för att skapa en bättre arbetsmiljö vid punktsvetsning samt att begränsa exponeringen av svetsrök som bildas vid svetsning i koppar. Tre åtgärder var företagets önskemål.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och Luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och Luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Inomhusklimatet har en avgörande roll för människans hälsa och välmående då människor befinner sig inomhus i nästan halva sitt liv. Det finns flera aspekter till hur det ska erhållas ett bra inomhusklimat men de mer betydelsefulla aspekterna är både god Luftkvalitet och termisk komfort. Samtidigt som innebörden av reducering av energianvändning har en viktig roll i dagens utveckling. Då det ständigt arbetas med att försöka reducera energianvändningen i syfte till att underlätta för miljö- belastningen, väcker det frågor om hur den termiska komforten påverkas av detta.Rapportens syfte kommer därmed ligga i identifikation av uppvärmningssystem för ett givet flerbostadshus i Stockholmsområdet med fokus på termisk komfort och energianvändning. Utvärderingen baseras på olika typer av inverkan från diverse system som har utförts med beräkningssprogrammet IDA ICE.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och Luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.