Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum - för elever med speciella behov
LärmiljöerLärstilarHälsofrämjande miljöerLjudlandskapBrusljudKoncentrationssvårigheterLäs- och skrivsvårigheterUtepedagogikNeuropsykiatriska funktionsnedsättningarSpecialpedagogik
Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien
visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för
elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans
värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla
sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch
skrivsvårigheter.
Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med
speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar
elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga.
Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika
kommunala skolor i södra Sverige. Förutom att eleverna har svårigheter med sin
koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga har de också svårigheter med att formulera
och skriva löpande text. I den här studien har de fått skriva löpande texter i form av dikter.
De har fått arbeta både i skolans ute- och innemiljö. Elevernas resultat har varit slående
lika. Utomhus har eleverna haft mycket lättare för att koncentrera sig och fullfölja
skrivuppgiften mot vad de har lyckats med i arbetet kring innedikten. Det pedagogiska
uterummets ljudlandskap och luftkvalitet har observerats påverka elevernas
3
koncentrationsförmåga mycket mer positivt än vad innemiljöns ljudlandskap och luftkvalitet
har gjort. Eleverna har fått välja sitt pedagogiska rum till sina dikter. Elevernas val av
diktplats var en viktig del av studiens uppgift. Deras val av pedagogiskt uterum sammanföll
ofta med den plats som var deras favoritplats på skolgården.
Studien består av två faser där informanterna i fas ett utgörs av eleverna. I fas två utgörs
informanterna av elevernas pedagoger. Fas ett har gjorts med hjälp av fyra metoder;
samtalsintervju, gåtur, skrivuppgift och deltagande observation. I fas två har elevernas
pedagoger intervjuats.