Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma ibageribranschen.I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att varayrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall varaanställningsbara.Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som användersig av det.Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy11:s mål med anställningsbarhet?För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurangoch Livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sinaåsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ettresultat.Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten,vilket var grundkunskaperna i yrket. .

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och Livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare.

Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

Uppsatsen jämför (a) Restaurang- och Livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det är motsvarande program från Gy11 respektive Gy2000. Frågeställningen fokuserar på skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gällande behörigheten och tillgång till akademiska utbildningar vid två lärosäten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad är redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se på uppsatsen är att den har en utvärderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som används i undersökningen är i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Uppsatsen jämför (a) Restaurang- och Livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det är motsvarande program från Gy11 respektive Gy2000. Frågeställningen fokuserar på skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gällande behörigheten och tillgång till akademiska utbildningar vid två lärosäten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad är redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se på uppsatsen är att den har en utvärderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som används i undersökningen är i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och Livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och Livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och Livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssäkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbättras och förenklas och i sådana fall hur? Undersökningen är genomförd som en kvalitativ studie genom enkätintervjuer samt vissa litteraturstudier då det gäller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar på att skolan och arbetslivet är överens om att de behöver varandra för att kvalitetssäkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillräckligt bra..

Vi har under våra praktikperioder i gymnasieskolan uppmärksammat att intresset för matematik i många fall är lågt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar också den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen påverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor på Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i Luleå Kommun. De mätinstrument vi använt oss av är skriftliga enkäter samt observationer.

Syftet: Syftet med uppsatsen är att få svar på hur kränkning kan se ut på de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar kränkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka kränkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka kränkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att på så sätt komma närmare informanterna och deras erfarenheter gällande kränkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att få svar på detta intervjuade vi åtta elever inom fyra olika yrkesprogram. Två elever på Handelsprogrammet, två stycken på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Syfte med detta arbete är att skapa förståelse för gymnasieskolans utbildningsinnehåll på Hotell och Restaurangprogrammet respektive Livsmedelsprogrammet i relation till arbetslivets utveckling och utbildningsbehov. Genom en kartläggning av berörda branschers uppfattning om elevernas utbildningsbehov vill vi undersöka om det finns behov av att utveckla nytt specialutformat program med inriktning mot ?Butik och Cateringkock?. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie, där vi gjort intervjuer med berörda branscher. Där söker vi svar på frågan om utbildningsinnehållet på gymnasieskolans ?Hotell och Restaurang program? och ?Livsmedelsprogram? motsvarar arbetslivets utveckling och framtida krav på utbildningsbehov. Resultat Resultatet inleds med en övergripande introduktion som handlar om förändrade mattrender och livsstilar i dagens samhälle.

Most of my 16 students show a negative attitude towards mathematics and have difficulty understanding why they need mathematics to work as cooks. Their lack of knowledge has a negative effect on their work in the kitchen because they cannot master relatively simple mathematical solutions. The purpose of this study is to examine if an integrated working method of the subjects mathematics and cooking can change students? attitude towards mathematics and increase their understanding of the value of it in restaurant work. An integrated working method means to integrate the core subjects with programme specific subjects and that teaching is directed towards the main features of the vocational programme in order to create a holistic view.A theory of action research has been applied in this study, aiming to change something perceived as problematic through combining theory and practice in the cooking subject.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och Livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.