Abstract The technology has made it possible for you as a train traveller to be available in other places than stations and on the train. You now have the possibility to communicate by the phone or through the Internet to get information about the train you want to take. Development in mobile technology gives us new possibilities to communication. We want to find out whatever SMS would be a suitable approach to inform passengers about delays. The problem formulation is ?If the technology is available to inform the passengers about delays in an more effective way than today, then why not use it? The ?Kustpilen? that operates in Blekinge and Skåne is the case for our study.

Abstract The technology has made it possible for you as a train traveller to be available in other places than stations and on the train. You now have the possibility to communicate by the phone or through the Internet to get information about the train you want to take. Development in mobile technology gives us new possibilities to communication. We want to find out whatever SMS would be a suitable approach to inform passengers about delays. The problem formulation is ?If the technology is available to inform the passengers about delays in an more effective way than today, then why not use it? The ?Kustpilen? that operates in Blekinge and Skåne is the case for our study.

Uppsatsen handlar om hur resandet mellan orterna Kristianstad och Karlskrona har förändrats sedan den stora satsningen Kustpilen genomfördes år 1992. I uppsatsen undersöks vilka restriktioner som påverkar resenärerna till att välja att arbetspendla på Kustbanan, samt vilka möjligheter de olika stationerna lägst banan har att skapa goda möjligheter för kollektiv arbetspendling. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag själv pendlat mycket och har dåliga erfarenheter av pålitligheten hos tågtrafiken. Arbetet analyseras ur Torsten Hägerstrands tidsgeografi från 1970. Samt från trestegsmodellen och tidigare forskning om regionförstoring och stora infrastrukturprojekt.

Vår kandidatuppsats handlar om användning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom etnografiska metoder, studerat hur människor använder sig av biljettautomaten vid köp av en tågbiljett. För att generera designidéer och utveckla vårt designförslag har vi utgått från dessa studier. Vi har sett hur viktigt det är för användarna att få feedback på utförda handlingar. Biljettautomatens design är viktig för att uppmana kunderna till rätt användning..

Vår kandidatuppsats handlar om användning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom etnografiska metoder, studerat hur människor använder sig av biljettautomaten vid köp av en tågbiljett. För att generera designidéer och utveckla vårt designförslag har vi utgått från dessa studier. Vi har sett hur viktigt det är för användarna att få feedback på utförda handlingar. Biljettautomatens design är viktig för att uppmana kunderna till rätt användning.

Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen.

Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen. Slutsats Att interaktionen, mötet mellan leverantörens personal och dess kunder, är betydelsefull för kundernas tillfredsställelse är inget nytt.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ?kör på pipet?, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion.