Varför väljer vi tåget?
En undersökning av resandeutvecklingen på Kustbanan
Uppsatsen handlar om hur resandet mellan orterna Kristianstad och Karlskrona har förändrats sedan den stora satsningen Kustpilen genomfördes år 1992. I uppsatsen undersöks vilka restriktioner som påverkar resenärerna till att välja att arbetspendla på Kustbanan, samt vilka möjligheter de olika stationerna lägst banan har att skapa goda möjligheter för kollektiv arbetspendling. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag själv pendlat mycket och har dåliga erfarenheter av pålitligheten hos tågtrafiken. Arbetet analyseras ur Torsten Hägerstrands tidsgeografi från 1970. Samt från trestegsmodellen och tidigare forskning om regionförstoring och stora infrastrukturprojekt. Undersökningen var av kvantitativ karaktär där 42 resenärer på Kustbanan svarade på enkäter. Undersökningen visade att det skett en markant ökning av resande på Kustbanan sedan satsningen på Kustpilen. Resultatet från enkäterna visade även att det var vanligast att arbetspendla mellan Ronneby ? Karlskrona samt mellan Kristianstad ? Karlskrona. Att sträckan Kristianstad ? Karlskrona var en av de två vanligaste tyder på att det skett en lyckad regionförstoring. Det framgick även att kopplingarna mellan olika kollektiva färdmedel hade utvecklingspotential vilket gjorde att en majoritet av respondenterna valde bilen till tåget vilket är negativt sett till hållbar utveckling.