Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit sig stort pa? senare tid och kan ha positiva effekter pa? fo?retags verksamhet och samha?llet i stort. Fo?r att fo?retag ska kunna nyttja de positiva fo?ljderna med ett CSR-arbete a?r kommunikationen till Intressenterna central. Forskningen kring CSR-kommunikationen till Intressenter har fra?mst fokuserat pa? Intressentgruppen konsumenter, varvid denna studie underso?kte hur fo?retag kommunicerar om CSR till Intressentgrupperna ansta?llda, investerare/a?gare och NGO:s.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Den ekonomiska globaliseringen och ökade världshandeln har lett till att multinationellaföretag till viss del fått ta sig an den roll som stater tidigare har haft och många företaghar börjat använda sig av corporate social responsibility (CSR) som ett verktyg för detta.Frågan är om utvecklingen har gjort att andra aktörer, såsom fackföreningar, som tidigarevarit en självklar aktör på den politiska arenan och en given del av den svenskaföretagssfären, nu kommit i skymundan. Det leder vidare till frågan om vadfackföreningar i så fall har för roll idag. Det föreligger ett gap i forskningen vad gällerfackföreningarnas roll i CSR-diskursen samt levnadslöner i utvecklingsvärlden, som kanses som en del av CSR-konceptet. Ambitionen är att denna kvalitativa flerfallsstudie skakunna bidra till den kunskapsbrist som tycks finnas gällande svenska fackföreningar ochderas syn och roll vad gäller CSR och specifikt levnadslöner. Resultatet av studien visaratt svenska fackföreningar överlag är skeptiska till CSR och att ett införande avlevnadslöner är komplext.

Vi har undersökt hur Scandinavian Airlines Systems (SAS) årsredovisningar kanstuderas utifrån ord respektive siffror och vilket av de två som ger bäst informationför en extern Intressent. Vidare har vi studerat hur väl redovisningen överrensstämmermed företagets situation. I studien har nyckeltal och analysmetoden Content analysisanvänts för att studera siffror i årsredovisningen, medans stycket ?VD har ordet? stårtill grund för analysen av text. Vårt syfte med uppsatsen är att bidra med kunskap omhur årsredovisningar kan användas av externa Intressenter, det vill säga hurårsredovisningar kan belysa ett företags situation utifrån olika perspektiv.Studien bygger på både en kvalitativ och en kvantitativ metod på grund av uppsatsensuppdelning mellan att studera siffror samt tolka text.

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa Intressenter.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar Intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att Intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos Intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten vilket innebar att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare har en revisor som misstänkt att det pågått ekonomiska oegentligheter i ett företag inte självmant fått anmäla detta till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik ställning i företaget som granskas och har därmed rätt att kräva upplysningar samt få tillgång till alla handlingar.

Fler och fler företag har integrerat konceptet Corporate Social Responsibility, CSR i företaget. CSR är ett verktyg för att bygga förtroende mellan företaget och dess Intressenter då konceptet innefattar allt från det interna arbetet med värdegrunder till det externa arbetet med sociala frågor. Ett företags värderingar kan komma att påverka arbetet med att bygga detta förtroende mellan Intressent och företag. Värderingar kan till en viss grad skapa vissa förväntningar hos Intressenten. beroende på vilka värderingar företaget har kan de resultera i en uppfattning om exempelvis bemötandet vid kontakt med företaget, kvalitén på dess varor, arbetsförhållanden etc.

Föreliggande uppsats innehåller en undersökning av styrsystemsrapportering i svenska börsbolags årsredovisningar.Undersökningen är främst inriktad på förekomst och omfattning av styrsystemsrapportering. Tillika vad som rapporteras.För genomförandet av undersökningen har en metod, för undersökning av styrsystemsrapportering i årsredovisningar, framarbetats och använts.Resultatet av undersökningen visar att förekomsten av styrsystesrapporteringen ökat avsevärt under 1990-talet. Men det är fortfarande en majoritet av de undersökta företagen som inte rapporterar alls om sina styrsystem i årsredovisningen.Resultatet av undersökningen diskuteras utifrån ett Intressent perspektiv.Resultatet förklaras främst ett ökat krav på framtidsinriktad information från årsredovisningarnas professionella användare..

2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka Intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan..

I takt med att vi förbrukar samhällets resurser så ökar intresset för att ersätta oljebaserade material med likvärdiga baserade på cellulosa. Det forskas mycket kring nya cellulosabaserade material och dess egenskaper, och det presenteras även nya material som är mer eller mindre färdiga för produktion. Vid en produkts utveckling och framställning finns det ett stort antal olika material tillhands att välja ibland. De traditionella och etablerade materialen är väl undersökta och deras egen skaper är välkända och väl dokumenterade, men så är inte alltid fallet med nya material som kommer fram från forskningen. En uppfattning är att det kan vara svårt att få ett material att gå från att vara ett intressant, nytt material till att det faktiskt hittar sin väg in till en produktion eller till att ingå i en produkt.Syftet med arbetet är att det ska vara till hjälp för de personer som är involverade i ett materials framtagande i förståelsen av om vad Intressenter efterfrågar från ett nytt material.

Under de senaste åren har antalet venture capital företag och Intressent kring denna bransch ökat mycket kraftigt. Vi undersöker i denna uppsats hur venture capital företags beslutsprocess ser ut vid utvärdering av potentiella portföljbolag och vilka faktorer venture capital företagen anser vara viktigast i denna bedömning. Vi undersöker också hur de engagerar sig i styrningen av sina portföljbolag. För att beskriva och förklara detta har vi gjort en fallstudie av två venture capital företag. De resultat vi kom fram till var att entreprenören bakom portföljbolaget var den enskilt viktigaste faktorn vid investering.

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett Intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder..

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.