SammanfattningBakgrund: Stretching har använts i många år inom sport och rehabilitering med målet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort Hamstrings. Flera olika stretchingmetoder används för att uppnå ökad rörlighet. Tre av dessa är; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulär facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att jämföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som är mest effektiv för att öka rörligheten i Hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som användes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den här litteraturöversikten som dels överensstämde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgängliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda på unga vuxna mellan 16 och 35 år.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att ta reda på om akut visuell biofeedback i form av EMG, från qudriceps och Hamstrings kan öka knäextensorernas muskelaktivitet samt styrkeutvecklingen, vid en maximal viljemässig isokinetisk benspark (20o.s-1). MetodTotalt deltog 19 aktiva och motiverade försökspersoner, 9 kvinnor och 10 män, i denna studie. Försökspersonerna rekryterades under förutsättningarna att de inte hade några knäskador samt att de inte bedrev någon typ av kontinuerlig styrketräning för benen. Testet bestod av två omgångar koncentriska och excentriska maximala viljemässiga isokinetiska muskelaktioner (MVC) för respektive ben. Knävinkelhastigheten var 20o.s-1 och rörelseomfånget var 60o, från120o till 180o där 180o motsvarar sträckt knä. EMG-feedback från knämuskulaturen visades endast i omgång två då försökspersonen utförde kontraktioner med höger ben.

Bakgrund: Inom forskningen studeras styrkeförhållandet i lårets muskler och anges ofta som flexor/extensor kvot (F/E-kvot). Ett sätt att mäta denna kvot är att använda isokinetiska styrketest.  Forskningen är inte överens om ett optimalt styrkeförhållande i denna muskulatur eller om för stor styrkeskillnad kan ge upphov till skada. Om en optimal kvot kan fastställas är det intressant i ett förebyggande och rehabiliterande syfte.  Syfte: Att beskriva och jämföra F/E-kvoten hos en grupp manliga fotbollsspelare med en grupp fysiskt aktiva män mellan 16 och 25 år. Metod: Mätning av maximal isokinetisk styrka i knäledens flexor och extensormuskler genomfördes med Genesis Single. Resultat: Studien fann en F/E-kvot hos fotbollsspelarna på 78,2 % på höger ben och 77 % på vänster ben.

Bakgrund: Främre korsbandsskada är en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. Främre korsbandsskada är det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. Många studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knäledsskada. För att utvärdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive är redo att återgå till idrott ska personen uppnå 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behålla god knäfunktion verkar det vara av stor vikt att försätta med specifik träning för det opererade benet även efter återgång till idrott.

Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan.

Non-contact anterior cruciate ligament (ACL) injuries is a serius and traumatic injury to the knee that is common in female soccer players and often force the player to quit or lower the level of activity because of lost stability in the knee or from fear to suffer  a new injury. Female soccerplayers have a higher risk than their male counterparts to get an ACL rupture and especially adolescent females have a high risk. The most common causes to a non-contact ACL rupture is side-cutting manuvers and landing after jumping. Every other player with an ACL rupture develops osteoarthritis within 10-15 years from the time of injuryResults: The higher risk for females to incur a ACL rupture is due to smaller intercondylar notch, they?re in the follicular or ovulatory phase of their menstrual cycle, increased knee laxity, dominance in the quadriceps muscles, flexion in hip and valgus movement in the knee.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut påverkar hopphöjd.Vilken akut påverkan har statisk stretching på hopphöjd?Vilken akut påverkan har dynamisk stretching på hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden.

Stretching används som en naturlig del före eller efter fysisk aktivitet. Inom hälso och sjukvården används stretching av sjukgymnaster som behandlingsåtgärd vid olika sorters besvär i rörelseapparaten samt inom neurologin. Syftet med litteraturöversikten är att skapa en överblick över forskning i ämnet och utifrån det skapa en bild beskrivande olika stretchingmetoder samt dess effekter på rörelseomfång, smärta och fysisk återhämtning. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, PEDro, AMED, CINAHL och Web of Science vilket resulterade i att 21 RCT artiklar inkluderades. Studier avseende ökning av rörelseomfång visade att statisk stretching och PNF/KAT är effektivare för att öka rörlighet i Hamstrings jämfört med dynamisk och ballistisk stretching.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut påverkar hopphöjd.Vilken akut påverkan har statisk stretching på hopphöjd?Vilken akut påverkan har dynamisk stretching på hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i Hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i Hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i Hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.

Knäleden är den kopplingsstation där kroppens längsta hävarmar möts och utsätts därigenom för stora påfrestande krafter. Vävnader som bidrar till knäets stabilitet inkluderar ledens utformning, ledkapsel, ledband, senor, muskulatur och nervsystemet. Vid främre korsbandsruptur (ACLD) och efter främre korsbandsrekonstruktion (ACLR) har man sett att muskelaktiveringsmönstret, den neuromuskulära kontrollen, är förändrad. Senare års forskning har intresserat sig för detta då musklernas aktiveringsmönster tros kunna ha betydelse för knäets funktion. Kunskap om muskelaktiveringsmönster kan därmed vara en viktig del i den framtida behandlingen av patienter med ACLD samt ACLR.

Introduktion: Hamstringsskador (HS) tillhör de mest prevalenta idrottsskadorna, och leder till förlorad match- och träningstid för utövaren. Skadan uppkommer oftast vid snabb löpning då muskulaturen tvingas bromsa benets framåtdrivande kraft. Styrka och flexibilitet i Hamstringsmuskulaturen är två faktorer som anses ha betydelse både som riskfaktorer, och vid prevention samt rehabilitering av HS. Initialt efter skada är RICE-metoden allmänt vedertagen, och vid efterföljande rehabilitering används av dagens sjukgymnaster flera interventioner, däribland vanligast förekommande är styrketräning och stretching. Konsensus saknas dock beträffande dessa interventioners effektivitet.