Vi har som utgångspunkt använt filosofen John Rawls rättviseteori. Han delar upp rättviseteorin i två principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen säger att rätten att äga egendom ska vara lika för alla. Det vill säga att det är en grundläggande frihet. Differensprincipen säger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utsträckning.

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvärdera, dels andelen ej detonerat sprängämne vid Gruvbrytning. LKAB använder emulsionssprängämne Kimulux R, från Kimit AB. Detta sprängämne innehåller ca 24 % totalkväve i form av natrium- och ammoniumnitrat. Kväve på malm, gråberg och i vatten inom gruvområdet kommer i huvudsak från icke detonerat sprängämne. Det är inte sprängämnet i sig som ligger till grund för detta, snarare är det en rad yttre faktorer.

Gruvbrytning i dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka på vilket sätt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under åren 1956-1979. Målsättningen med vår uppsats är att ge en historisk bakgrund till Gruvbrytningen i Malmberget, på vilka premisser samhället växte fram och hur ?Gropen? påverkade innevånarna i samhället. Studien inriktar sig på åren då Malmberget genomgick särskilt stora fysiska förändringar med rivningar av kvarter och kända byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

Något unikt sker i Kiruna just nu när stora delar av staden måste rivas eller flyttas på grund av LKAB:s Gruvbrytning. Ingen annastans i världen har en så omfattande flytt genomförts där så många företag och människor berörs. Hur kan företag ta samhällsansvar och bidra med värde vid så stora förändringar? Samhällsomvandlingsprocessen är enorm både ifråga om tid och antal berörda. Stadshuset ses som en symbol för staden och är det första hus som byggs i Kiruna nya centrum.

Vid underjordsbrytning såsom den i Kiirunavaaragruvan är det idag näst intill omöjligt att inte lämna kvar något av den bortsprängda malmen. I detta examensarbete har ett planeringsverktyg utvecklats för att bättre kunna prognostisera utlastningsgraden för de planerande brytningskransarna. Detta har gjorts för att minimera mängden kvarlämnad malm, vilket förhoppningsvis i slutändan kan leda till en ökad utlastningsgrad och därmed en ökad vinst för företaget. Syftet med examensarbetet är att, utifrån befintliga planerings- och produktionsdata, skapa en modell för planering, uppföljning och åskådliggörande av planen och uppföljningen av utlastningsgraden. Planeringsverktyget är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för företagets planerare i deras arbete med att ta fram en prognos för utlastningsgrad.

Syftet med detta examensarbete är att studera om SMART Cable Bolt kan användas som en mätmetod och som en del i utvärderingen av det förstärkningssystem som LKAB använder sig av i dagsläget. I och med att man tar ut berg när man bryter malmen så ändras spänningsförhållandena och stabilitetsproblem kan uppstå då spänningarna överskrider bergmassans hållfasthet. LKAB:s gruva i Malmberget består av ett tjugotal malmkroppar varav man idag bedriver brytning i hälften. Stabilitetsproblemen varierar i storlek och omfattning mellan de olika malmkropparna. I Alliansens malmkropp, som är i fokus för detta examensarbete, är det framför allt i de längsgående orterna som problemen uppkommer.

Väldimensionerade och underhållna vägar är en viktig del för en effektiv Gruvbrytning eftersom det leder till en hög kapacitet gällande transporter av berg och gråberg. De laster som belastar överbyggnaden är ofta högre de som trafikerar allmänna vägar. De höga lasterna i kombination med den speciella miljön, med brant lutning, problem med inläckage av vatten och en fast undergrund i form av berg leder till att vägbyggnation under jord är en storutmaning.De i det här examensarbetet utförda fallstudierna gav en bild att en bidragande faktor av slitaget av vägar i underjordsgruvor är otillräcklig dränering. Vattnet orsakar skador i form av potthål när det tillåts droppa på körbanan och medför en borttransport av finkornigt material. Bristen på finare partiklar orsakar följdskador i form av spårbildning och en ökad mängd löst grus på vägbanan.

Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna.

Norberg ingår i Bergslagen som länge stod för den övervägande delen av Sveriges exportinkomster tack vare den omfattande produktionen och exporten av främst järn men också koppar och silver. Norberg tillhör järnbergslagen och här började malmbrytningen tidigt. Bergsbrukets påverkan på naturmiljön har inte studerats så ingående men historiska källor ger vissa glimtar om läget. Dessa källor är dock av olika orsaker inte alltid helt tillförlitliga och de sträcker sig oftast inte längre tillbaka än till 1600-talet, varför de behöver kompletteras med material från andra typer av källor för att skapa en bättre helhetsbild. I denna studie har en pollen- och kolpartikelanalys av sjön Kalvens sediment, i Norberg Västmanland, utförts för att studera vegetationsutvecklingen i området kring sjön där både gruvor, hyttor och hammare har legat. Sedimentet i sjön är varvigt vilket har gjort att man med stor precision kunnat datera olika förändringar.

Vid LKAB:s gruva i Kiruna började Gruvbrytningen ovan jord för att senare år 1960 påbörja Gruvbrytningen under jord. Brytningsmetoden som tillämpas är storskalig skivrasbrytning, vilket innebär att när malmen bryts ut lämnas ett utrymme som hela tiden fylls på med rasmassor ovanifrån.Inga större seismiska eller spänningsinducerade problem skedde i början av Gruvbrytningen under jord, förrän år 2003 då bergutfall av smällbergskaraktär uppkom i block 33 och 25. Under åren som följde inträffade bergutfall som var spänningsinducerade, en del större och andra mindre. År 2008 den 2 februari inträffade den tragiska olyckan i block 19 då en person omkom under rasmassorna på nivå 907 m avv.Orsak till dessa spänningsinducerade bergutfall tros vara de förhöjda bergsspänningarna som uppkommer då brytningen går djupare i kombination med strukturer i gruvan som aktiveras vid Gruvbrytning. För att minska problemen med bergutfall har man provat ett nytt sätt att bryta ut blocken, genom att börja öppna blocket där den mest seismiskt aktiva strukturen är belägen, vilket benämns brytningssekvens ?öppning från struktur?.

I Malmberget har LKAB ett 20-tal malmkroppar där Gruvbrytning bedrivs ellerhar bedrivits. Med tiden går brytningen mot allt större djup och risken förbergmekaniska problem kan tänkas öka pga ökade spänningar. Närbergmassans hållfasthet överskrids frigörs potentiell eller lagrad energi i formav seismisk energi och benämns seismisk händelse. Gruvbrytningen påverkarett allt större område runt malmkroppen och de sekundära spänningarna kanpåverka normalspänningen över befintliga strukturer och således även utlösaglidningar som frigör seismisk energi pga av minskad skjuvhållfasthet.De seismiska händelserna delas på så sätt in i två olika huvudtyper, delstryckspänningsinducerade händelser och dels strukturrelaterade händelser. Denförstnämnda kategorin omfattar olika typer av smällberg medan den andrakategorin omfattar olika typer av skjuvbrott.För att övervaka de seismiska händelserna i en bergmassa används samma typav instrumentering som används för övervakning av jordbävningar.