Arbetet handlar om Fysioterapi och alternativa behandlingsmetoder (KAM) på häst, och vad hästägarna tycker om dessa metoder. Olika vanliga behandlingsformer har beskrivits och hästägares åsikter kring dessa har kartlagts i kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning..

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används Fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av Fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används Fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av Fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

Begreppet stress skapades för att beskriva hur människan svarade på påfrestningar. Stress upplevs av de flesta som en negativ känsla. Människans stressregleringssystem är anpassat för kamp eller flykt och fungerar bra vid kortvariga situationer men är mindre adekvat för längre påslag. Långvarig stress kan ge upphov till flera olika hälsoproblem och blir vanligare i samhället. Fysioterapeuter kan använda sig av olika behandlingsmetoder riktade mot de stressrelaterade symptomen som uppstår till följd av stress.

Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som Fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvården innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll.Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter på en vårdavdelning inom slutenvården.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev två teman, Känsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmåga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen påverkas av individerna och omgivningen.Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas känsla av delaktighet påverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhållande till den operanta inlärningsteorin och den socialkognitiva teorin.Slutsats: Undersköterskorna känner sig delaktiga i rehabilitering då de är engagerade, aktivt medverkande och känner att de är till nytta. En svaghet i delaktigheten är att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfällig och därmed minskar undersköterskornas medinflytande.

Muskuloskeletala problem och dysfunktioner är vanliga bland befolkningen och kan ofta kopplas till myofasciella triggerpunkter. Utmärkande för en triggerpunkt är en o?m palperbar knuta i muskulatur som a?r ka?nslig fo?r kompression. Om tryck appliceras pa? triggerpunkten kan den ge utstra?lande sma?rta och ofta uppstår ett så kallat local twitch response.

I dag används styrketräning som behandlingsform för olika målgrupper inom Fysioterapin. Utformningen av styrketräningsinterventioner varierar gällande upplägg av antal set, repetitioner och belastning. Studiens syfte var att undersöka hur styrketräning användes inom fysioterapeutisk rehabilitering och med vilka resultat. 18 kliniska studier innehållande styrketräningsinterventioner inkluderades. Studierna granskades och poängsattes enligt PEDros skala.

Physical rehabilitation is a constantly growing field in veterinary nursing. To build a physical rehabilitation center for dogs you need personnel with adequate education and knowledge. In spite of good knowledge it can be hard to know which areas and equipment necessary for the work. It is of interest to describe how a physical rehabilitation center can be planned and which spaces and equipment to prioritize. In this study, data of different spaces and equipment for a physical rehabilitation center for dogs are presented and also the economical perspective is introduced as a background.

BAKGRUND: Ospecifik långvarig ländryggssmärta är ett vanligt problem i dagens samhälle. Smärtan som inte har sin förklaring i vävnadsskada kan om den kvarstår leda till isolering, inaktivitet och depression. Fysisk träning används ofta för att minska smärtintensiteten.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka fysioterapeutiska interventioner som används mot NSLBP och att redogöra för vilka resultatmått som används för att utvärdera effekten av interventionerna. METOD: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Ämnesord för respektive databas tillämpades.

Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smärtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som används. Akupunktur är en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smärtproblem är välbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlägga fysioterapeuters kliniska användande av akupunktur på patienter med muskuloskeletal smärta inom primärvården i Norrbottens län. Data samlades in genom en egenutformad webbenkät.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

Träning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger många hälsofrämjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hälsorisker utvecklas. Träningsberoende är ett problem som korrelerar med hög träningsmängd och innebär att den drabbade tränar så mycket att den får negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor träningshets i samhället, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön är en faktor som visat sig vara kopplat till en persons träningsvanor. Att undersöka träningsberoende i relation till träningsvanor och självrapporterad uppfattning, beteende och påverkan på sociala medier hos personer som tränar på gym.