Sökresultat:
48 Uppsatser om Funktionsblandning - Sida 1 av 4
Funktionsblandning och tillgänglighet: Möjligheter vid stadsutveckling i Västerås
Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till Funktionsblandning. Anledningen är att Funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera Funktionsblandning måste de incitament som stödjer Funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.
Den fluktuerande staden - en fältstudie om Ljungbys tomma och livfulla stadskärna
Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?.
Idéer för den blandade stadens förverkligande : fallen Norra Vrinnevi och Vallastaden
Den blandade staden har lyfts fram som ett svar på hur vi ska uppnå den hållbara staden, men hur kan man då skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks två aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrån hur planerna försöker skapa blandad stad på respektive plats.
En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstänkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser på begreppet. Här visas också svårigheten att definiera begreppet och hur det används och värderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgår från tre aspekter av blandning: Funktionsblandning samt social och estetisk blandning.
Undersökningen visar utifrån Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och målsättning att i allmänhet tillämpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planområdena. Planförslagen genomgås för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstå.
Inre Hamnen Oskarshamn, från oanvänd hamn till attraktiv del av staden
Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.
Inre Hamnen Oskarshamn, från oanvänd hamn till attraktiv del av staden
Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen.
Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas
till nya stadsdelar.
Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande
aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning.
Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från
oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop
Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka
platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra
och befinna sig i hamnområdet.
Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på
Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet.
Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas
dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget.
För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens
serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter,
möjligheter och hot).
Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och
även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I
arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om
hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är
Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl
förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten
mellan människor i städer samt mångfald.
Blandstaden som planeringsideal
Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara,
trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för
alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, då blandstaden sägs vara vår tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För närmare undersökning av begreppet valdes två olika
stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med blandstaden
som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frågeställningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
är
att
blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
städer
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förändringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
överväganden
var
inte
så
stora
som
jag
förväntat
mig,
då
även
kommunen
i
praktiken
är
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
Strävan
efter
socialt
blandade
städer
bottnar
i
en
strävan
efter
en
mångfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
På
lång
sikt
är
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsättningar
mellan
olika
grupper
i
samhället.
Fördelarna
med
en
social
blandning
är
dock
mer
komplexa
än
vad
man
kan
tro,
då
konsekvenserna
av
att
göra
nedgångna
områden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvändigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
värsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrån
sina
hem.
Planeringsverktyget
blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemärkelsen
att
man
kan
främja
Funktionsblandning
som
i
sig
är
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
är
dock
inte
lika
säkert
att
blandstaden
är
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
åstadkomma
en
social
blandning.
Därför
är
mitt
förslag
på
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
området
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
främja
social
mångfald
som
?Social
Housing?..
Bygga bort problemen : Kan förtätning öka den sociala hållbarheten i miljonprogramsområden?
Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden.
Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.
Blandstaden som planeringsideal : En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..
Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie
som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som
planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien
innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av
kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom
tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att
blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar
ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots
detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som
förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..
Blandstaden och gatans betydelse för det sociala livet - exemplet Hyllievång
Idén om blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i
diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet
har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan
Gehls idéer varit centrala.
Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad.
Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane
Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den
blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan
förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång.
Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss
diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att
det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av
blandstadsmiljöer..
En utvärdering av Staffanstorps centrum : Hur blev det efter ombyggnationen?
Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.
Stadsutveckling av området Sveaplan i Eskilstuna
I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv stad? är.
Stadsutveckling av området Sveaplan i Eskilstuna
I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För
att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera
begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på
hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv
stad? är.
Linnéuniversitetet i Kalmar : en fallstudie
Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.
Att planera för stadsmässighet
När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med Funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.