Blandstaden och gatans betydelse för det sociala livet - exemplet Hyllievång
Idén om blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i
diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet
har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan
Gehls idéer varit centrala.
Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad.
Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane
Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den
blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan
förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång.
Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss
diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att
det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av
blandstadsmiljöer.