Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgår det att lärare och elevers uppfattningar skilde sig åt när det kom till hur de definierar Friluftsliv. Skillnaden mellan lärare och elever var i hur man såg på friluftsaktiviteter. Lärarna ansåg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning är något som de kopplade till Friluftsliv.

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om Friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite Friluftsliv i skolan, de vill ha mer Friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om Friluftsliv..

The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term"Friluftsliv" and in which way sports professors treat "Friluftsliv" and staying outside inelementary school.The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "Friluftsliv" is hard topursue in elementary school.In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have beeninterviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individualinterviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory.The conclusion of how sports professors find the term "Friluftsliv", is that it is vieweddifferently depending on each ones individual background. The research showed that all fiveprofessors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured,also that "Friluftsliv" is portrayed in a much more positive light.My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "Friluftsliv".Instead all five of them find it that the conditions for "Friluftsliv" are good, and that the woodsare in direct connection with the woods..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar Friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området Friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att Friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av Friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till Friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av Friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att Friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen..

I kursplanen för idrott och hälsa betonas Friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om Friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om Friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i Friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att Friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom Friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

En studie av lärares förhållningssätt och bedrivande av Friluftsliv i den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa på gymnasienivå..

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrån Friluftsfrämjandets tidskrift, I alla väder. Genom användandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats från 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trätt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn på Friluftsliv?.Bilden av begreppet Friluftsliv som framträtt genom åren visar en spegling av samhället i övrigt. Influenser som präglat synen av Friluftsliv varierar beroende på tid, det kan handla om t.ex.

BakgrundFriluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade Friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra Friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för Friluftsliv.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur intresset är för Friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för Friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen?MetodI studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka idrottslärares inställning till Friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. Frågeställningarna är: Vad har idrottslärare för tankar kring Friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder påverkar hur idrottslärarna planerar och genomför undervisningen i Friluftsliv? Stämmer den bedrivna Friluftslivsundervisningen överens med läroplanen?MetodFör att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna används meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning.ResultatResultatet visar att lärarnas eget intresse för Friluftsliv har en stor påverkan på hur de bedriver undervisningen i Friluftsliv.

Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet Friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om Friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på Friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen..

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer av lärare som bedriver undervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år. Syftet med studien är att tolka och förstå dessa lärares attityder till och erfarenheter av momentet Friluftsliv. Utifrån nyligen publicerade uppgifter om att Friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lärare finner det svårt att tillämpa utförde vi ett antal intervjuer med lärare från olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar på hur man tidigare sett på och arbetat med Friluftsliv på olika sätt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att få reda på lärarnas åsikter kring ämnet Friluftsliv.

Vår studie syftar till att med avseende på Friluftsliv och elevers lärande beskriva friluftsdagars innehåll ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjällkommuner genomförs och hur väl detta överensstämmer med den svenska officiella definitionen av Friluftsliv. Vi har genomfört vår studie i grundskolans senare år med hjälp av de kvalitativa intervjuerna. Vår undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gällande friluftsdagarnas innehåll och mål. Vår undersökning har resulterat i att Friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots närheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör Friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om Friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Friluftsliv är ingen specifik aktivitet, snarare handlar det om upplevelser som olika utemiljöer erbjuder. Dem olika upplevelserna erbjuder en möjlighet för lärande att uppstå, utifrån individens egna villkor. Ett individuellt lärande är precis det gymnasi- esärskolan skall skapa för sina elever, en individanpassad utbildning utifrån indivi- dens egna förutsättningar. Syftet med denna studie är att belysa synen på momen- tet Friluftsliv inom idrott och hälsa undervisningen för gymnasiesärskolan. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tre pedagoger samt gruppintervjuer med en elevgrupp där datamaterialet analyseras via innehållsanalys.