Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och Friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och Friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av Friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i Friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt Friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ?spelregler? där vana och erfarenheter av mer exklusivt Friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för Friluftsliv förstärks under utbildningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av Friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det Friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9.1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet Friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av Friluftsliv?  2.      Vilken typ av Friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9?3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av Friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen?MetodVi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS.ResultatI snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av Friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd.

Vi vill med vår studie beskriva, tolka och ge en förståelse för fritidshemmens verksamhet i Friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgått från tre frågeställningar, vad är fritidspedagogernas uppfattning kring Friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsättningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frågeställningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av åtta verksamma fritidspedagoger, i Piteå kommun. Vår undersökning resulterade i att vi såg en tämligen gemensam uppfattning om Friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gällande Friluftsliv inte är så omfattande. Vidare framkommer det i vår studie att en planerad och målstyrd friluftsverksamhet sällan är förekommande ute i verksamheterna.

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for Friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of Friluftsliv in the course physical education 1.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur kontakten med Friluftsliv på fritiden ser ut hos 12- åriga barn som är bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrågeställningarI vilken omfattning utövar barn Friluftsliv på fritiden?Vad för slags Friluftsliv utövar barn på fritiden?Vad har barn för inställning till Friluftsliv? Finns det några skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkätstudie. Vårt urval består av 199 barn i 12-års ålder som är bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har åkt ut till skolor och genomfört gruppenkäter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS där vi har använt oss av flera chitvåtester då vi har gjort en jämförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn från innerstaden har utövat Friluftsliv fler än 9 gånger det senaste året medan barn från förorten har utövat Friluftsliv 1-3 gånger.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom Friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgångspunkt var David Kolb´s teori om upplevelsebaserat lärande. Teorin baseras på att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder användes enkäter och observationer. Enkäterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frågor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarForskning visar att Friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som Friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är Friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i Friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet Friluftsliv.De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i Friluftsliv?Hur lär de sig?Vad undervisas i Friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i Friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att Friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i Friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Detta arbete behandlar fritidspedagogers syn på Friluftsliv, samt hur deras erfarenheter och kunskaper påverkar fritidshemmets innehåll gällande Friluftsliv. I arbetet tar vi upp olika faktorer som påverkar fritidshemsverksamheten gällande Friluftsliv, till exempel ramfaktorer som tid, ekonomi, barngruppens storlek och personaltäthet, vilka vi sett har stor betydelse för bland annat eventuella utflyktsmål. Även pedagogernas intresse och hur det påverkar viljan och motivationen att arbeta med Friluftsliv i verksamheten behandlas. Vi kan tydligt se att pedagogers intresse påverkar verksamhetens innehåll samt att de pedagoger med större intresse och erfarenheter säger sig önska mer tid för friluftsaktiviteter i fritidshemmet. Det är även tydligt att friluftsdagars innehåll ofta har en tydlig idrottslig prägel trots namnet friluftsdag, medan rastlekar allt som oftast ej klassas som Friluftsliv av pedagogerna oftare faller in i innebörden av begreppet Friluftsliv än friluftsdagarnas innehåll.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och Friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver Friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver Friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller Friluftsliv.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver Friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite Friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av Friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i Friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för Friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet Friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i Friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att tolka Friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen Friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att Friluftsliv till en början hade väldigt stor plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till Friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor. Frågeställningar:·        Vad anser lärarna vara Friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lärarna med Friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med Friluftsliv i skolan?·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda Friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLärarna var positiva till att använda Friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver Friluftsliv i större utsträckning.

Syfte och frågeställningar:Studien avser att undersöka om högstadieelever får prova på Friluftsliv och utevistelse i sin idrottsundervisning utifrån kunskapsmålen i Lgr 11 samt hur nöjda de är med momentet Friluftsliv och utevistelse.Frågeställningar:Vilka moment inom ämnet Friluftsliv och utevistelse får eleverna prova på i sin idrottsundervisning utifrån kursplanen?Hur ser de inbördes förhållandena ut mellan momenten inom Friluftsliv och utevistelse i idrottsundervisningen enligt eleverna?MetodTotalt deltog 124 högstadieelever från en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkät med frågor om deras undervisning i Friluftsliv och utevistelse. Enkäten utformades efter kunskapsmålen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica.Resultat:Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fått prova på samtliga moment inom Friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med Friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.