Sextiotvå procent av nystartade företag i Sverige är aktiva efter tre år. Företagets prestation är ofta synonymt med entreprenörens prestation eftersom att starta ett företag ofta är ett individuellt beslut som uppkommer från en entreprenörs affärsidé. I början av företagets livscykel är entreprenören inblandad i samtliga delar av företaget men i och med att företaget växer och entreprenören anställer personer att arbeta i företaget uppkommer frågan hur formaliserat företaget ska vara. Många företag är sårbara i introduktionsfasen och eftersom överlevnadsgraden för företag är så pass låg finner vi det intressant att göra en studie om hur Formalisering påverkar prestation i introduktionsfasen. Vi har identifierat kreativitet, teknologi och omgivning som faktorer som kan styra graden av Formalisering för ett företag och dessa variabler har vi valt att använda som faktorer för att uppfylla studiens syfte som är att genom en kvantitativ studie identifiera sambandet mellan Formalisering och prestation för företag i introduktionsfasen.

Abstract Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, Formalisering och funktionalisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna påSwedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller attförstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet ochstärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant attundersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetensoch samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell.Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utförtsemistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala bankkontor i Uppsala.Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikandearbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragitslutsatsen att det även behövs en viss typ av Formalisering inom autonomibegreppet för attindividen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande..

SyfteUppsatsen har till syfte att undersöka på vilket sätt den nya överenskommelsen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren kan komma att förändra relationen. Vi vill utifrån denna fallstudie även skapa en grundläggande förståelse för hur ett formaliserat regelverk påverkar liknande relationer. MetodUndersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie baserad på djupintervjuer. Vi har intervjuat sju personer med olika anknytning till relationen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren. Vid undersökningen har vi använt oss av en abduktiv ansats.

Mycket talar för att den svenska doktrinutvecklingsprocessen inte fungerar. Frågan som dåinfinner sig är: Hur står det till med den svenska doktrinutvecklingen? Syftet med denna uppsats äratt undersöka, diskutera och värdera den svenska doktrinutvecklingsprocessens funktionssätt.Uppsatsen avsåg att undersöka den svenska doktrinutvecklingsprocessen genom att mäta gradenav institutionalisering och Formalisering i den svenska doktrinutvecklingsprocessen. Därigenomerhölls slutsatser som kunde nyttjas för att utveckla doktrinutvecklingsprocessen. Graden avFormaliseringen mättes genom en jämförelse mellan en ideal doktrinutvecklingsprocess och densvenska doktrinutvecklingsprocessen.

Närbyråkrater är de tjänstemän inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det är således dem du som medborgare kommer i kontakt med när du är i behov av stöd från samhället. Det som avgör vilken hjälp du får är dels lagar och regler men även närbyråkraten själv, då de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. Därför är det inte konstigt att diskussionerna ständigt gått mellan huruvida man bör utöka eller minska närbyråkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förändrats under 2000-talet då flera organisatoriska förändringar har ägt rum under denna period.För att besvara vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förståelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både Formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av Formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete är att utforska hur lärare utformar och legitimerar sin undervisning med skrivträningen. Detta vill vi göra genom att lyfta både lärarperspektivet och elevperspektivet. Vi anser att detta är ett viktigt område eftersom lärare måste vara medvetna om hur deras arbetsmetoder påverkar elevernas lärande. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna observation, uppföljningssamtal och intervju. Vi observerade två lärare och deras klasser i år 2 i svenskämnet. I anslutning till observationerna genomförde vi uppföljningssamtal med lärarna.

Syftet är att undersöka skapandeprocessen för strategiska allianser i ett nyetablerat respektive ett etablerat högteknologiskt företag och därigenom bidra till ökad förståelse för utvecklingen av alliansbildande i högteknologiska företags första faser av livscykeln. Uppsatsen bygger på fallstudier av två bioteknikföretag, MIP Technologies och BioInvent. Utifrån en teoretisk referensram analyseras fallstudierna, därav skapas en illustration för hur skapandeprocessen för strategiska allianser är konstruerad för nyetablerade och etablerade företag inom högteknologiska branscher. Denna illustration utgör en röd tråd genom uppsatsen för att läsare enkelt ska kunna förstå och följa med i resonemanget. Skapandeprocessen delas i tre element som analyseras separat; drivkrafter, sökprocess och Formalisering.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt i skolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen. Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning som genomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex. Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärare endast menar att koppling förekommer till viss del..

Förmågan att dela med sig av kunskap inom organisationen och att vara en innovativ organisation är idag avgörande för ett företags konkurrenskraft. Organisationens förmåga att lära är inget som uppkommer slumpmässigt och det har visat sig vara möjligt att skapa kreativa och lärande miljöer genom ett konsekvent arbete. Litteraturen visar på en rad element att beakta för att vara en lyckosam lärande organisation. En av dessa är hur organisationen strukturerar sina resurser. Det har visat sig ha stor betydelse på vilka nivåer besluten tas och hur nära besluten medarbetarna känner sig.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Innovationsföretagets tillväxt och företagsledningens ständiga fokus på tillväxt har lett till att beslut, kommunikation och styrning mellan ledningsnivåerna inte har prioriterats och anpassats efter tillväxten, vilket har påverkat implementeringsprocessen av en tillväxtplan. Mål och strategier har förändrats innan dessa har uppnåtts och implementeringen har kantats av en osäkerhet då det som ska implementeras inte har varit tydligt. Denna avsaknad av uppföljning har bidragit till att misstag som skett sker igen. En Formalisering inom företaget, anpassad till tillväxten, skulle troligtvis leda till en klargörelse mellan ledningsnivåerna i vart företaget befinner sig vilket skulle kunna bidra till en gemensam och tydlig bild kring vilka mål och strategier som finns inom Innovationsföretaget. Om ledarna såg Innovationsföretaget i samma fas, vilket inte är fallet idag, skulle förmodligen implementeringsprocessen av en tillväxtplan bli bättre och samma syn på vilken tillväxt som ska uppnås skulle infinna sig..