Trafikverket i Norr- och Västerbotten har noterat oproportionerligt många problem med den relativt nya typen av vägtrummor (spännvidd < 2 m) som är formade som valv utan botten. Valvbågskonstruktionen är framtagen för att underlätta fiskvandring samt förbättra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i våra vattendrag. Fokus har tidigare legat på miljömässiga förbättringar, och mindre hänsyn har tagits till tekniska krav på konstruktionen.Totalt har åtta valvbågar studerats närmre, för att få information om skador och anläggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar påverkar konstruktionen och vilka åtgärder som därmed krävs. Trafikverkets befintliga regelverk har använts för att undersöka vilka krav som ställs på konstruktioner i vatten, och därefter anpassat dessa till valvbågskonstruktionen.De största problemen är undermålig grundläggning, icke-existerande eller dåligt Erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbågar som är mindre än två meter.Målet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbåge bör projekteras och senare anläggas.

Erosion in coastal areas is a common problem all around the world. The range of the problem depends on several factors, i.e. type of bed-rock and soil, wind and wave climate. Another factor is whether the area is of high interest, i.e. if the area is important for tourism and recreation, if there are houses and other buildings close to the shoreline or if it is a site of special scientific interest.

Mitt examensarbete är uppbyggt med fokusering på fyra delar. En utförlig litteraturstudie där jag skriver om begreppet erosion, en sammanställning av en intervju, en översiktlig växtbeskrivning av fem växter som kan användas som Erosionsskydd samt en resultatbeskrivning där jag redovisar inventeringar som jag gjort på tre åar i södra Skåne.Min litteraturstudie har utgått från svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom ämnet. En del litteratur finns om vattenerosion längst vår svenska kust, men den berör bräckvattenväxter och salttåliga växter, vilka jag inte alls använder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vår och försommar 2008.De åar jag har okulärbesiktigat är Saxån, Höje å och Kävlingeån. Jag har inventerat en sträcka på 100 meter, där ån har benägenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna där erosion har kunnat påvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av växtbeståndet på platsen.

Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som är lämpliga att använda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som verkar på konstruktionen under dess livslängd. Arbetet förklarar även vilka tekniker, så som Erosionsskydd, som används för att skydda dammkonstruktionen samt även de olika laster som dammen utsätts för. Kontinuerlig nedbrytning av dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan ge katastrofala konsekvenser. Det är därför viktigt att det material som väljs till dammbyggnad kan stå emot de nedbrytande processer som finns under en lång tidsperiod. På de äldre dammkonstruktionerna används vanligen Erosionsskydd av dumpat oordnat material medan Vattenfall rekommenderar Erosionsskydd av ordnade homogena block på de renoveringar och nybyggnationer som utförs.

Examensarbetet görs i samarbete med Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar, Norr där uppdraget är att ta fram ett nytt hjälpmedel i form av mall/mallar teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning fyllningsdammar med tätkärna bygger på AMA 07 Anläggning (Allmän material &amp; arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Mallen är avsedd att kunna användas vid upprättande av beskrivningar för fyllningsdammar och förenklar arbetet med att formulera beställarens krav på den färdiga produkten. Mallen syftar till att förbättra kvaliteten på tekniska beskrivningar upprättade enligt AMA kod, eftersom inga AMA föreskrifter finns för fyllningsdammars ingående delar. Mallen är en vidareutveckling på CEB.75 Fyllning för damm, bassäng, kanal od och innehåller ett antal kompletta förslag på: - Material- och varukrav - Utförande - Kontroll och provning - Dokumentation Gällande fyllningsdammars ingående delar så som: tätjord, finfilter, grovfilter, övergångslager, stödfyllning, Erosionsskydd, tåsten och slitlager..

This master thesis was made to investigate the possibilities of using the Matlab-basedsoftware Basegrain to determine grain size distributions of erosion protections onhydropower dams. Basegrain is a photogrammetric tool developed to generate grainsize distributions and other information about coarse flood sediments by analyzing adigital photo of the stone bed. The investigation was made by validating the ability forBasegrain to assess grain size distributions of various materials smaller than the blocksused in an erosion protection by comparing sieving results or manual measurementswith the results obtained by the program. A statistical comparison was then made bycomparing the results from sieving and the program. The possibilities of using thesame method on existing hydropower dams were then investigated by determiningwhether the method was practically viable or not.The results showed that Basegrain generated grain size distributions for coarse gravelthat were very close to the sieving results.

Syftet med detta examensarbete är att belysa de otydligheter i förfrågningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött på i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten är inom ramen för det dammsäkerhetshöjande åtgärdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur Erosionsskydden på kraftverkdammarnas uppströmsslänter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts på plats har Skanska även velat öka sina kunskaper om hur Erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsäkerhetshöjande åtgärder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillämpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anläggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

Vid byggande av broar och viadukter strävar man efter att undvika sättningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att få en bekväm på- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sättningar av brofundament men problem med sättningar i jordfyllningen kvarstår dock fortfarande. Sättningar i jordfyllningen är vad som kommer att undersökas i detta arbete. Målet med examensarbetet är att beskriva vilka faktorer som påverkar sättningarna samt ge åtgärdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsåterföring. I fallstudien har bron över Salmibäcken, Övertorneå studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstått har utförts. Skadorna vid Salmibäcken har berott på felaktigt materialval vid konstruerande av Erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.

Vatten har alltid haft en stark dragningskraft på människan. De flesta uppfattar vatten som avkopplande och rogivande. I alla tider har dammar, fontäner och vattendrag utgjort en väsentlig del av landskapsarkitekturen. I våra dagar utgör dagvattendammarna ett tillskott i vår miljö, där syftet i första hand är att fördröja dagvatten. Denna funktion kombineras i många fall av önskan om att skapa rekreativa våtmarksområden som kan utgöra ett positivt inslag, särskilt i urban eller halvurban miljö, där tillgången till naturen saknas.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Kraftindustrin arbetar oavbrutet med att försöka höja och upprätthålla dammsäkerheten i Sverige. Erosionsskydd för fyllningsdammar skall dimensioneras och utformas så att de medverkar till en god dammsäkerhet. Vid dimensionering och projektering av erosionskydd måste vågberäkningar utföras för att bedöma angripande våglast. I Sverige genomförs dessa beräkningar utifrån kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Uträkningarna och bedömningar av våglasterna är ur dammsäkerhetssynpunkt viktiga eftersom de ofta avgör erforderligt fribord.

Erosion är en ständigt pågående process som formar om vårt landskap. Längs med kusten pågår ett samspel mellan vind, vågor, strömmar och sediment. Ett område kan sägas vara utsatt för erosion om mängden borttransporterat material är större än den mängd som avsätts. Det omvända kan också inträffa, det vill säga att stränder växer. Detta kallas för ackumulation.

Problemställning: Erosion är ett problem längs många stränder i Sveriges. Ett flertal stränder i Lomma kommun (sydvästra Skåne) har eroderat under en längre tid, vilket har negativt påverkat kustnära infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar på erosionsproblemen längs en kuststräcka definierad av Öresundsvägen och V:a Kennelvägen i Bjärred, beläget i norra delen av kommunen. Där hotas bebyggelse och infrastruktur av vågor som skapas av stormar vilka mestadels uppträder under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vågorna som tillsammans med höga vattenstånd eroderar material från strandbankarna.

I detta examensarbete har möjliga säkerhetsrisker för Grytfors kraftstation i Skellefteälven identifierats och sammanställts, främst utifrån anläggningens tidigare dokumenterade säkerhetsstörningar och fyllningsdammarnas uppbyggnadssätt. De anläggningsdelar som har berörts är Grytfors tre stenfyllningsdammar, betongdamm och avbördningsanordning. Vid händelse av ett dammbrott i någon av de två högkonsekvensklassade fyllningsdammarna eller i betongdammen, förmodas konsekvenserna bli stora för människor, miljö och samhälle. Därför är det av vikt att de mest riskfyllda områdena inom anläggningens byggnadstekniska- elektriska och mekaniska delar uppmärksammats i förväg, för att en viss beredskap ska kunna finnas tillgänglig om en svaghet visar sig, eller när det finns en tendens till att en större förändring håller på att ske som kan leda till ett dammbrott. Detta förfarande behöver inte innebära att de mest relevanta säkerhetsrisker som tagits fram utgör en direkt fara för anläggningen.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.