Sök:

Sökresultat:

18 Uppsatser om Erosionsskydd - Sida 2 av 2

Öresundsparken - ett pedagogiskt strandlaboratorium

Havsnivåhöjningen kommer innebära en förändring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivåhöjningen har hittills fokuserat på den bebyggda kusten. Höjda havsnivåer innebär ändrade förutsättningar även för den obebyggda kusten genom förändrade strandlinjer, fler och kraftigare översvämningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer påverka naturmiljön och människans användande av kusten. Även de skyddsåtgärder som människor förväntas vidta, t.ex.

Uppspolning och klittererosion längs Ystadkusten - Situation idag och framtida scenarier

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

Tjälinträngning i fyllningsdammars tätkärna i anslutning till betongkonstruktioner: En studie av fyllningsdammar i Luleå älvdal

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och Erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

<- Föregående sida